Ingen jämlikhet i fisarna värld
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
jag släpper glatt mitt väder,
för vad ska annars såna nyttjas till
om ej förgasat eget spill?
Men om jag alltför jämlik är
får jag inte mera vistas här,
så visst är världen orättvis
mot oss män som släpper av en fis?
Rullskidorna har inte lyckats kasta omkull mig på ett tag. Gamla skrubbsår och vrickade fötter är nu därför läkta. Jag börjar behärska tekniken. I lördags släppte hustrun av mig vid Fidekorset och det blev sen en skidfärd på åtta kilometer hem. Kraftig motvind naturligtvis, men det var inte det värsta. Nej, en rullskidåkares störste fiende är den grovkorniga asfalten. På några få ställen är asfalten slät och fin som ett salsgolv och där är det en fröjd att rulla fram, men när grovasfalten tar vid då gäller det att bita ihop och hålla tungan på rätt ställe. Med sådan asfalt på vägarna är det inte så konstigt att det inte finns någon gotländsk skidåkare i världseliten. Själv tänker jag därför inte jag satsa högre än att komma i mål i Vasaloppet innan det blir mörkt. Synd med tanke på vad jag annars kunnat prestera nu när svensk skidsport är i stort behov av nya förmågor.Så nu vet ni det Vägverket!Länge trodde vi att det var den hemska läderrötan som förstörde våra jordgubbsplantor. Men när sedan även majs, bönor och humlen började se konstiga ut förstod vi (hustrun) att det är något annat.Brunnsvattnet som vi vattnar har blivit salt.Jag ringer brunnsborraren i Fröjel. På grund av torkan har brunnen sinat och saltvattnet trängt in. Det kan bli bra igen om det regnar ordentligt, tröstar han.Efter det regn (32 millimeter) som vi till slut fick går jag förhoppningsfull ut och smakar på brunnsvattnet.Tvi och ve!Ännu är det glest på badstranden och köerna i affären slutar redan vid kryddhyllan.Men förmodligen är det här sista veckan innan allting exploderar. Med tanke på vädret på fastlandet förväntar jag mig att det i år kommer att talas mycket småländska på stränderna och i köerna. Det är synd om smålänningarna. Först kom Gudrun och blåste omkull alla skog och gjorde hela landskapet strömlöst. Och nu detta evinnerliga regnande som förvandlat alla källare till inomhuspooler.Så var snälla mot smålänningarna i sommar!Jag tar kaffekoppen och går ut och sätter mig på terrassen med utsikt över viken.Det är söndag och bygden börjar så sakta vakna. Jag har redan varit nere och badat (16 grader) och träffade då Konstnären som alltid badar naken. Det gör jag också, men inte lika självklart och ohämmat som han. Jag undrar vad det beror på.Och varför är jag brun på underarmarna, men kritvit på benen?