Fredagen den 21 december 2012.
Klockan är 09.13. Har ännu inte klätt mig, det är ingen idé i dag. Morgonrock och helnaken under duger bra.
Jorden ska ju gå under.
Redan tidigt i morse, innan jag ens hunnit äta frukost, hörde jag ett mystiskt ljud utifrån. ”Ve och fasa, jordens undergång på fastande mage!”
Men det var bara en trädgren från päronträdet som föll ner på tegeltaket.
Brukar inte gnälla i mina julkrönikor och tänker inte göra det i år heller.
Fast: Efter skolmassakern i USA kräver vapenlobbyn beväpnade vakter i samtliga skolor. Och en storsäljare är nu skottsäkra ryggsäckar för skolbarn!
USA, tack och lov för att jag inte bor i det landet.
Min traditionella granstöldsresa till Bäl blev extra mödosam i år. Jag hade inte förväntat mig så mycket snö. Här längst söder ut kan man nästan gå med lågskor i skogen, men i Bäl fick jag plumsa i knähög snö.
Eftersom grenarna på alla tilltänkta granprojekt var täckta av snö, gick det inte att avgöra om det var riktiga julgranar eller bara anorektiska ruskor. Därför måste jag först skaka bort all snö och den snön hamnade naturligtvis på mig.
Dyblöt och frusen hittade jag efter en dryg timme ett någorlunda acceptabelt exemplar. Och, efter att ha ringt min varpakompis och fått honom att komma med traktor och dra loss min bil, kom jag så småningom tillbaka till den snöfattiga södern.
Klockan 13.04.
Trots mayaindianernas domedagskalender har jorden ännu inte gått under. Men dagen är fortfarande bara barnet, så än kan allt hända.
Därför väntar jag med den traditionella julskurningen av trägolvet, betalning av tre dyra räkningar, städning av hönshuset, vedhuggning till bastubadet på julafton och en del andra pockande ”måsten”.
Blir mycket förvånad när jag läser att Eva Sjöstrand på Radion fått Gotlands Tidningars kulturpris.
Varför först nu?
Klockan 13.20.
Mina redan två inlagda sillsorter, den gravade siken, inköpt skinka, fådd dricke, granen, skickade julklappar, nytankad bil, jultvättade lakan och långkalsonger...
Onödig möda?
Därför är julgranar bättre än män läser jag på internet.
Inte är det väl något att skratta åt? Men jag tar med det ändå.
En julgran klagar inte på hur du kör.
En julgran säger aldrig åt dig att byta kanal.
En julgranen ger sig aldrig fan på att den har rätt.
En julgran ägnar aldrig en hel kväll åt att förklara varför Tipslördag är kultur.
En julgran lämnar aldrig toalettsitsen uppe.
Lördag morgon klockan 06.10.
Vaknar. Och eftersom jag gör det så inser jag att någon undergång har det inte blivit. Känns lite snopet. Om man nu inte ens kan lita på mayaindianerna, vem ska man då lita på?
Så nu gäller det att sätta fart.
Jag ska skura golv, städa hönshus, hugga bastuved och betala de tre dyra räkningarna innan kronofogden hör av sig.
Och jag ska ta in granen i källaren för upptining, ta fram sill, gravad sik, skinkan och allt det andra. Jag ska lyssna på Bachs Juloratorium och skriva rim till två julklappar, dricka konjak och den fådda dricken...
God Jul!