Inte bara öns fel att klimatmötet floppade
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag är sur. Varför ska Gotland leva under ständiga hot i total avsaknad av långsiktighet. Flygbolag säger upp sina piloter. Snart har man bara autopiloterna kvar. Oskarshamn och Nynäshamn ska utredas, båtarna föreslås förtöja i en och samma hamn. Att klimatmötet i Köpenhamn blev ett stort fiasko kan inte vara enbart Gotlands fel. Så är det med klimatarbete. Alla vill minimera utsläppen, så länge det inte är ens egna. Att straffa en region i landet strider mot samtliga EU-direktiv om likabehandling.
Klimathotet kanske inte längre är en fråga om demokrati. Det krävs beslut. Nu. Men rätt beslut. Jag läste att färjorna släpper ut lika mycket koldioxid per år som öns bilister. Förr gasade jag omkring på Sudret och tittade på fåglar var och varannan helg. Det har jag slutat med. Jag tar cykeln till jobbet, oavsett väder. Genom en ridå av avgaser trampar jag förbi karavanen av stillastående bilar vid rödljusen på Öster. Det går fortare att cykla. Jag tänker att de allra flesta Visbybor skulle ta hojen till jobbet om de i gengäld fick fortsätta åka snabbfärja till två destinationer. En person jag känner sitter där i bilen nästan varje morgon, stressar hela dagen på jobbet, för att hinna hem och byta om. Innan spinningpasset börjar.
Jag hörde av en företagare i branschen att om tio år kan vi ha 4 000 nya fritidshus på ön. Vid vilken enbuske med havsutsikt de nu ska lyckas klämmas in. Gotlänningen tjänar 2 000 kronor mindre än genomsnittssvensken, per månad.
Då kunde de som inte bor på ön få betala en utsläppsrätt. Färjorna kunde fortsätta gå till både Oskarshamn och Nynäshamn. I så många knop vi vill. Och rikstrafikens utredare kunde kika på om det inte vore effektivare för miljön att lägga grus på E4:an mellan Stockholm och Uppsala.
Sänkta hastigheter ger resultat.
Men det är något skumt med de nya hastigheterna. Förutom vägskyltar i varje gathörn. Vägen ut mot flyget har smalnats av. Här får man ändå köra 70. Tar man vägen söderut är det 50 genom hela stan, men när man kommer ut på den breda länsvägen sänks farten till obegripliga 40.
När jag var barn kunde man fördriva restiden genom att räkna vägpinnar. Idag kan man leka "gissa farten". Varför inte gå hela vägen och införa mer exakta hastigheter. Avreglera också hastigheterna. 43 genom Roma, 67 vägen ut mot Sjonhem och 28 förbi kyrkan skulle skapa spänning och variation.
För de som inte cyklar.