2 januari
Inleder året med en liten, inte alltför svår gotländsk språkövning från Beaver Jacobsson vid Tiricke i När, som gratulerar mig för min fångst av 54 strömmingar dagarna före jul:
"Det räckar till "spiikstremming" som e det bästa med a kalld päru och en klick skyr. Lägg i saltläke 1 l vatten, 1,5 dl salt, 1/2 dl socker.Låt stå 2 dygn. Dra av skinne och dela och ta ur benet. Lägg i ättikslag 1 l vatten, 1,5 dl ättikssprit, 3 msk salt. Låt stå svalt över natt".
Det ska jag prova så fort vindarna mojnar och strömmingarna går till.
-
Kvinnan från Norrbotten, hon som mejlade några veckor före jul:
Min kärlek bor på Gotland och jag långt uppe i Norrland. Tror du vår kärlek har någon chans - i längden?
Jag svarade naturligtvis att det tror jag. Men någon måste flytta på sig. Han till henne, men då måste han lära sig åka skidor och vänja sig vid myggen. Hon till honom, om hon kan acceptera att jularna på Gotland oftast är helt snöfria.
Dagen före julafton mejlade hon tillbaka:
Håller på att griljera skinkan med senap, farin o apelsinmarmelad, mums. Jag firar julen här och han på Gotland. Men kanske en annan jul, hoppas det.
--
I radion i morse hörde jag att var femte barnfamilj i USA lever i fattigdom. Hur det ser ut i Sverige vet jag inte exakt, men klyftorna mellan de som har och inte har har inte blivit mindre de senaste åren. Det är jag helt säker på.
Min ilskna krönika i förra veckan, om orättvisorna i de politiska och finansiella systemen, resulterade i ett antal mejl:
"Genom vår egoism så är det dom starka som klarar sig. Är man inte med på tåget så är det kört. Biljetterna är slut" (Erik Karlsson, 28 år, utflyttad gotlänning).
"Hej där... bra rutet...skönt att du kunde samla dig och formulera det som jag och säkert merparten av svenska folket står helt vanmäktiga och handfallna inför" (Wonny Olofsson, Klintehamn).
"Tack för att du uttryckte mina åsikter. Jag hade inte kunnat säga det bättre själv" (Bo Sandahl).
En mejlare är dock mycket kritisk. Per-Olof Grymlings i Eksta anser att min krönika hade passat bättre på Gotlands Folkblads ledarsida. Bland annat gillar han inte att jag gör kopplingar mellan vårdskandaler och moderater och att jag betraktar övriga borgerliga partier som "knähundar".
"Journalisternas makt är stor och att som allmän humoristisk krönikör skriva partipolitisk propaganda, som du gjorde idag, är inget jag uppskattar", skriver han.
--
Den årliga utnämningen av Årets Tupp i hönsgården är nu klar.
Det blev Pekka - igen.
Av de fem röstberättigade - fyra hönor och en tupp - hade fyra, precis som tidigare år, skrivit "Protest!" på sina röstsedlar. På den femte stod det: "Pekka så klart!" (även det ordagrant från tidigare omröstningar).
I sitt tacktal sade Pekka bland annat:
- Jag är stolt, glad och mycket överraskad! Och jag vill i första hand tacka den som röstat på mig. Tack, tack!
-
Nyårsnatt. Rekord i lite raketer över Storsudret. Nattlig seger i couronne (kårong).
Mina nyårslöften:
Jag ska inte börja röka, inte nacka Pekka, inte operera bort (eller hur man gör?) min Hammarby-tatuering på öronsnibben, inte sluta kasta varpa och inte bli moderat.