Jo, visst minns man det här 2009–2020

Efter drygt elva år på redaktionen plockar jag ihop mitt och går hem för sista gången. Några böcker, ett par leriga stövlar och massor av minnen åker med färjan hem.

Gotlands Tidningars redaktion på Broväg i Visby.

Gotlands Tidningars redaktion på Broväg i Visby.

Foto: Magnus Ihreskog/Arkiv

Gotland2020-11-28 10:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det känns inte alls som att mer än ett decennium gått sedan jag klev in på GT:s redaktion på Broväg. När jag ser tillbaka på de här åren är det bara att konstatera: Det är inte de största nyheterna som man minns bäst, men sommaren 2009 var något i hästväg. Som redaktionschefen Ulf Hammarlund ofta uttryckte det: Det var det värsta jag varit med om!  Två Gotlandsfärjor krockade, landshövdingen fick sparken och ett lastfartyg kapades under mystiska omständigheter. Gården Storms förstördes av en tromb och sällan har väl omständigheterna varit mer tacksamma för en perfekt rubrik. 

Sport, nyheter eller kultur. Här är en ingress från en artikel jag aldrig glömmer:

”Gristjuven slog till i månens sken i lördags natt. Ytterligare en gris mötte ett grymt öde på sydöstra Gotland när en ensam kraftkarl tog sig in svinstallet på Lyrungs med snara och slaktmask.

– Det här är ingen man vill möta i mörkret, säger grisbonden Magnus Stenegärd.

Vad som skrivs i tidningen kan påverka, det lärde jag mig snabbt. En av de finaste stunderna på GT var 2012, när jag skrev om Alf och Inga-Britt Bolin som till slut kunde förverkliga en dröm sedan 40 år när regionen backade från att vilja sälja deras hyrda villa på öppna marknaden till att låta dem köpa huset och pensionärsparet kunde bo kvar. 

Mest minnesvärt från fyra år på sportredaktionen var förstås Island Games 2015, spelen hölls på Jersey och var en succé för Gotland. Jag och GT:s nuvarande sportredaktör Jonas Bäckström åkte ner till kanalön. Hans min när vi fått ett rum med en dubbelsäng var obetalbar, byte var självklart omöjligt. Jag satte allt på ett kort och vi singlade slant om saken. Det blev en vecka på golvet för den tålmodige Bäckström. 

Jag inledde tiden på Helagotland.se på topp: Webb-tv med kung Carl XVI Gustaf redan första dagen. Alla utom jag visste att man inte får dua hans majestät. Kungen själv tog inte illa upp, men presschefen var bister och avbröt. Statschefen hade tacksamt nog svarat på frågorna och Dennis Pettersson redigerade elegant bort avslutningen i klippet som lades ut. 

Nästa vecka väntar ett jobb som kommunikatör hos Försvarsmakten på mig. En och annan gammal kollega lär dra på munnen eftersom det har blivit många artiklar med militärt fokus under årens lopp.  

Det har varit fina år här på Gotland.

Tack för mig!