Katten också, hur ska detta lösas?

Gotland2011-04-02 04:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Börjar med en liten fråga. Eller rättare sagt, en diagnos. Hosta, rinnande näsa och klåda, inte på det vanliga stället, utan i ögonen. Vad är detta tecken på? Rätt svar är "allergi". Och det behöver man inte ha någon läkarutbildning för att komma fram till. På den gamla goda tiden kunde man ibland lida av ögonklåda och hosta. Men det var under arbete med isolering. Numer ser jag alltid till att ha minst sju mil mellan mig och detta gula fanstyg. Och ändå kliar det som om det vore sju centimeter. Eländet har pågått i flera år. Vad har hänt?

Trädgårdsarkitekten som är väl bevandrad med de vanligast förekommande sjukdomarna, plus några av mera exotisk art, är tvärsäker på sin sak. "Du är allergisk mot katterna". Jo, det vore just snyggt det. Vi har fyra stycken, var och en helt unik. Familjemedlemmar av högsta rang. Jag skulle aldrig komma på tanken att ställa ultimatum: någon måste ut, katterna eller jag. Detta vore enkel biljett till en riskoja på Lojsta hed. I ärlighetens namn så gör hon allt för att jag ska slippa byta postnummerområde. Hon lägger mycket tid på rengöring, varje dag. Kåken är välstädad som en marinkårsbarack.

Vi har gjort en del tester, av mer eller mindre vetenskaplig art, och fått det entydiga svaret att det är de korthåriga katterna som jag inte tål. Vi snackar om hittekatten Farbror Fynd och Nisse kommen från Anningåkre i Havdhem. Min mamma brukade beskriva någon riktigt godhjärtad person på följande sätt: han är så snäll att han kan ta råttor. Och det stämmer även på nyss nämnda kattgrabbar. Och det skulle väl vara konstigt annars. Farbror Fynd har provbott hos Farbror Sven i Halla, men rymde efter två dagar. Det var bara att ringa Görel på GA och tigga en förloratannons. Nu är han hemma vid Lillåkra igen. Det blir väl att köra med skyddsmask modell 90 tills vi kommit underfund med hur allergiproblemet ska tacklas.

En och annan känner säkert igen sig. Pälsdjursallergi är ett dilemma. Men det finns husdjur som alla tål. Är man rädd om fingrarna ska man icke skaffa krokodiler. Skallerormar är heller inte att leka med. Men sköldpaddor och ödlor är disciplinerade varelser. Akvariefiskar är också helt okej, även om risken för omfattande vattenskador är överhängande. Jag hade gärna satsat på akvarium, men ogillar fiskstim som liknar en explosion i Nonstopfabriken. Annat vore det om man kunde ha en glad lax, några surströmmingar, gäddor, abborrar och flundror hemma i vardagsrummet. Eller kan man det, Carita på Zoomarket?

Ett stycke matkultur i Visby sjunger på sista versen. Brinken, där man har käkat tonvis med bräckt skinka och ägg genom åren. Första gången jag bjöd ut trädgårdsarkitekten så hamnade vi på Brinken. Denna historiska måltid bestod av kalops med rödbetor och kokt potatis. Efter denna utsvävning var marken jämnad för ett långt och lyckligt äktenskap.

Bengan Zettergren, legendarisk fotograf på GT, har klippt den sista biten på måttbandet och börjat livet som tidsmiljonär. Detta när barmarken yrvaket tittar fram efter månader i mörker. Det våras i herrgården.

Läs mer om