Körde genom kvällen, jag körde utan jäkt

Gotland2010-10-22 04:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det hade börjat skymma när jag passerade Målilla och Rosenfors och jag såg långa svarta bromsspår på asfalten och det slog mig att så lite man vet, så snabbt det kan gå, från en sekund till nästa.
Jag var ensam i bilen och körde från stan där jag växte upp, måndagskväll, jag körde utan jäkt, hade gott om tid till färjan. Radion var på, en repris av "P1 morgon" och i världen runt om var det kaos.

I Frankrike hade det börjat tullas på bränsledepåerna och det rapporterades om våldsamma ungdomsprotester mot ett nytt pensionssystem och i Afghanistan hade ytterligare två svenska soldater fallit offer för gevärskulor och för att få SJ på rätt spår här hemma krävdes bättre underhåll av tåg och räls och därmed också större investeringar sa en utredare och borde kanske Kristdemokraterna satsat mer på sitt grundidé om nej till homoäktenskap för att få bättre siffror till nästa val?
Frågorna var många när jag körde genom skymningen.

Jag stängde av radion, orkade inte med alla ord. Jag körde i tystnad och lät tankarna vandra och följde med utan att försöka styra och det blev en fantastisk resa genom mitt eget liv, jag tänkte på sånt jag visste att jag mindes och sånt jag glömt att jag kom ihåg.
Strax före Mörlunda mötte jag ännu en lång tradare, en av alla dessa stora bilar jag mött längs de vägar jag kört och jag kände hur bilen ryckte till av luftdraget.
Jag tänkte att hur skört är inte alltsammans, hur fort det kan gå, bara ett par meter mellan oss, bara ett par meter mellan nu och ingenting.

Jag körde utan jäkt, jag höll fartgränserna, jag märkte irritationen bland dem som kom ifatt mig, märke det på hur och var de körde om. Så skönt det var att ta det lugnt och låta tankarna vandra.
Jag stannade ett stycke efter Mörlunda och pinkade för jag kunde inte hålla mig ända till Oskarshamn och jag skalade en banan jag hade i väskan och åt den innan jag körde vidare
Jag slog på radion igen, tryckte på seek och hamnade på Mix Megapol och en låt som i ett allra första ögonblick påminde mig om Bee Gees och deras gulröda LP "Spirits having flown", Mariana hade den och jag tror vi var lite kära ett tag i gymnasiet men det blev inget av det och jag vet att hon bor i Västergötland i dag för vi har haft kontakt på Facebook och bytt några fraser.

Jag tänkte på henne och det vi aldrig hade men det var inte Bee Gees utan Alicia Keys och sen pumpade radiokanalen vidare med hitsen och jag lät det skvala, lät det pumpa och det hade mörknat nu och högt där uppe på den svarta himlen svävade en röd prick och det var klart och kallt och jag körde genom kvällen, jag körde utan jäkt.
Läs mer om