Artikeln tillfogad rättelse i slutet. /red
Jag läste någonstans att när det blir vårdnadstvister om barn så vinner allt som oftast mamman. Antifeministiska män gal ofta om detta, men tänker inte så mycket på varför det faktiskt är så. Ty när en vårdnadstvist ska avgöras så tittar man på vabbdagar. På antal uttagna föräldraledighetsdagar. Man tittar på julklappar och födelsedagspresenter och kalas och körningar till aktiviteter och inköp av kläder, hobbyutrustningar och mat till barnen. Man tittar på arbetstid och hämtning och lämningar vid förskolan. Man tittar på BVC-besök och utvecklingssamtal på förskolan. Man tittar på vem som har tagit det största ansvaret för barnet. Vem som ”offrat” mest och funnits där mest för de gemensamma barnen. Och det är nästan alltid mammorna.
Samtidigt. Finns det något av könsrollerna som vi kvinnor ofta vinner på så är det modersgrejen. Att vi uppfostrats till mammor från den dagen vi föds. Att vi får öva oss från att den första dockan trycks i våra armar. Att vi får lära oss sköta ett hem och indoktrineras till att tro att den yttersta meningen med våra liv är att bära och föda barn. Det ger oss ett klart försprång. Att samhället faktiskt är på vår sida underlättar också. Att de första gratisblöjpaketen skickas till mamman. Att barnbidraget kommer till mammans konto. Att mamman står som självklar vårdnadshavare när barnet föds medan pappan (om man inte är gift) måste skriva under ett papper. Allt sådant ger ju oss mammor ett rejält bananskal att glida på när det blir dags för vårdnadstvist. Att sedan många kvinnor är dåliga på att låta pappan ta ansvar fullt ut är inte heller schysst. Lika oschysst som att många pappor med glädje låter mammorna göra det.
Att män inte vabbar och/eller plockar ut färre föräldralediga dagar beror ju på pengar.
Och där ligger oket på männen. Spelar ingen roll att det är 2013 nu, det yttersta ansvaret för familjers ekonomi inklusive all ångest över det, ligger fortfarande allt som oftast hos männen. Samhället underlättar även där, genom att ge de hösta lönerna till männen och förvänta sig högre lojalitet samt vilja att klättra i karriären.
Så länge kärnfamiljen håller ihop så funkar ju egentligen upplägget finfint. Pappa fixar pengar, mamma vabbar. Men det är när det spricker som det går åt skogen. För när det spricker sitter mamma där utan pengar men med flera barn att försörja. Och pappa sitter ensam i det stora huset med pengar i högar, men utan barn att spendera några pengar på.
Lösningen? Delad föräldraledighet. 50/50. Höja kvinnolönerna. Uppmuntra män att vabba och/eller gå ner i arbetstid. Ja det finns massor att göra. Och rimligtvis är detta något som även männen borde vilja kämpa för.
FOTNOT. I en tidigare version skrevs om skådespelaren Jonas Inde. Bland annat att han inte ska ha vårdnaden om sitt barn. Den uppgiften var felaktig. Jonas Inde har tillsammans med sin exsambo delad vårdnad om barnet. Vi ber om ursäkt för den felaktiga uppgiften.