Lite skrämselpropaganda skulle inte skada
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag vet att jag blir omhändertagen och får bästa professionella hjälp.
Jag tänker på sjukvården. Jag har i vuxen ålder varit lyckligt lottad och haft ganska liten personlig kontakt med vården. Jag brukar alltid tänka att jag fick min beskärda del som barn då jag åkte ut och in för olika saker. Var det inte astma, var det blindtarmen eller de största halsmandlarna som de opererat bort på lasarettet i Visby.
I mitten av september var jag dock tvungen att söka hjälp. Hade varit förkyld sedan slutet av juli, och det är liksom inte normalt att gå och hosta i sju, åtta veckor. Så det var bara att boka tid. Jag tänkte att det skulle ta ett par dagar innan jag fick träffa en läkare. Men det tog två timmar, sedan var jag under vård. Jag blev noggrant genomgången av en läkare som verkligen var intresserad, och kom därifrån med ett helt batteri med medicin. När man får den typen av hjälp känner man sig trygg och i säkra händer.
Nu har det gått två månader sedan mitt läkarbesök. Jag tar min medicin, förkylningen har släppt och jag har inte mått så bra på länge som jag gör just nu. Jag vet vad jag är allergisk mot, och kan ta medicin när det blir som svårast.
Tack sjukvården för att ni finns - och att ni är så proffsig.
När jag läste om Vivianne Broström i GT i onsdags är jag glad att jag slutade röka 1981. Det har åkt ner rök från någon festcigarett sedan dess, men någon rökare har jag inte varit på 28 år.
Vivianne rökte i 40 år, men slutade för 15 år sedan. Då hade hon kvar 58 procent av sin lungkapacitet och fick diagnosen KOL, kroniskt obstruktivt lungsyndrom.
Vivianne beskrev på ett bra sätt hur det kändes att ha KOL: "Det piper i bröstet, som om det satt en liten katt därinne".
KOL går inte att bota, men de som slutar röka slipper få sina lungor förstörda lika snabbt som de som fortsätter att röka.
Folkhälsoenheten rapporterade i veckan att 46 procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet röker och 37 procent av pojkarna. Det här är gotländska siffror.
Lite skrämselpropaganda redan i skolan om vad KOL kan ställa till med skulle nog inte skada. Varningstexten på cigarettpaketet verkar inte hjälpa.
Att Gotland har flest soltimmar på sommaren är vi vana vid.
Men att Visby skulle toppa solligan i november kom som en överraskning. Visby har haft 12,6 soltimmar fram till och med i tisdags. I botten ligger Karlstad med 1,1 timme. Så det där med "sola i Karlstad" kan vi ta med en nypa salt. Karlstad har till och med en sol som pryder kommunens hemsida. Passar kanske inte så bra just nu.
Men själv undrar jag var de där nästan 13 timmarna sol har funnits någonstans. Själv skymtade jag solen förra fredagen, men mycket mer än så har det inte blivit.
Enligt väderrapportören Arendt Engström på Hoburgen som intervjuades i Radio Gotland i måndags har Gotland 60 timmar sol i november ett normalt år. Det är en bit dit.
Det finns dock år då november varit ännu mörkare och tristare. 1993 hade vi bara knappt tre timmar sol. Den noteringen är i varje fall redan slagen med råge.
Men i helgen ska det bli sol. Det har jag sett på text-tv. Det stod till och med på deras första sida. Och då är det sant.
Hemma blev vi med spikmatta innan den blev utsedd till årets julklapp. Jag har bara provat fyra gånger. Smärtan är outhärdlig första fem minuterna, sedan är det faktiskt riktigt skönt.
Har kompisar som till och med sover på spikmattan, och säger att de mår förträffligt när de vaknar. Dit kommer det att ta tid innan jag når.
Vetenskap säger att spikmattan är en ren bluff, min rygg säger något helt annat. Men jag undrar varför det heter spikmatta? Spikarna är av plast. På golfspråk kallar vid det softspikes. Det är det vi har under våra golfskor.
Veckans yrke i Vi i ettan: stjärna på is.
Vi skriver november 2009, men det går fortfarande inte att boka om och ändra en biljett på Destination Gotland via datorn. Då är det telefonen som gäller.
39 av hundra bilar hade vinterdäcken på igår. Vintern närmar sig.
Nu jobbar jag ett par dagar till sedan tar jag semester ett par veckor, och söker upp det där vi brukar kalla solen.
Trevlig helg!