1. Mitt livs första kapten var min pappa. Han var befälhavare på familjens lilla campingbåt som vi under mina barndomsår på 1960-talet gjorde turer med till öarna utanför Nynäshamn. Pappa hade aldrig kaptensmössa eller bossade med oss men han styrde med säker hand oss runt alla grynnor som lurade under ytan.
2. En annan kapten jag minns var befälhavaren på kryssningsbåten Viking Serenade där jag jobbade som croupier under en tid på 1990-talet. Vi hade normalt ingenting med varandra att göra men den 13 december, på Luciadagen, samlades det fåtal svenskar vi var ombord för att lussa för officerarna i officersmässen. Fartygets sjuksköterska var Lucia med en krona av elljus, kaptenen var stjärngosse och så lång att han fick huka sig för att inte stjärngossestruten skulle slå i taket. Jag och min kollega från casinot var tärna respektive stjärngosse. Vad vi hade som lucialinnen? Lakan förstås.
3. En sorts kapten jag har mindre trevliga minnen av är en så kallad staff captain på ett annat kryssningsfartyg. Han var ansvarig för personalen ombord, till exempel städare och däckspersonal. Han behandlade dem alla på ett fullständigt vidrigt och nedlåtande sätt.
4. På senare år har jag haft nöjet att träffa några kaptener i jobbet. När USS Arlington var i Visby i september 2022 fick jag och min kollega gå ombord på det stora fartyget, gå en rundtur och även träffa kapten Eric Kellum. Hans pressekreterare hade förberett mig på att kaptenen var mycket upptagen, troligen inte skulle svara på några frågor och bara läsa upp ett uttalande. Men där hade han fel. Eric Kellum visade sig vara mycket tillmötesgående, svarade på alla frågor och ställde villigt upp på att ta en selfie med undertecknad.
5. Den senaste kapten jag mött, även det i jobbet, var befälhavare på jagaren Paul Ignatius, kapten Corry W. Lougee. Otroligt korrekt, i perfekt uniform och med skor putsade till perfektion tog han emot och visade mig och kollegan runt på fartyget. Han tog täten och ledde oss upp och ner i trånga, branta trappor, luftslussar för att avsluta på däck. Det blev en selfie med honom också.
Nu väntar jag med spänning på nästa kapten…