Nästan-semester-ångesten slår som en hammare i skallen

Med en sällan skådad vår som fyllt kalendern till bristningsgränsen längtar Henrik Radhe efter att få plana ut på stranden. Men det finns ändå ett och annat att tänka på inför sommaren, menar han.

”Man ser och hör så mycket dumt när man är ledig”, skriver Henrik Radhe i veckans krönika.

”Man ser och hör så mycket dumt när man är ledig”, skriver Henrik Radhe i veckans krönika.

Foto: Montage (Henrik Radhe/Malin Stenström)

Gotland2023-06-24 15:25
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hur kan det komma sig? Om man inte har någon semester i sikte så jobbar man på i sitt anletes svett – näst intill i all oändlighet. Allt går jättebra. Men så inser man i kalendern att det bara återstår en vecka innan man får sol och bad med strandhäng. Då går luften plötsligt ur kropp och själ! Bara att hämta kaffe i fikarummet en trappa upp på jobbet känns nu tungt. Att ringa nån och skriva nåt, det känns ännu värre. Det borde finnas ett system ungefär som dag före röd dag, veckan före semestern jobbar man bara halv dag. Så att själen hinner förbereda sig.

När det nu ändå väntar semester har jag en del grubblerier att ta tag i. Man ser och hör så mycket dumt när man är ledig. Till exempel de som kliver omkring med sin mobil på Östercentrum, och sin bättre hälft långt bort i andra änden. Inför öppen ridå och massor av folk avhandlar de familjegräl medan andra shoppar kläder eller glor i skyltfönster. Jag vill inte höra och känner mig så fruktansvärt obekväm. Snälla, ta bråken hemma istället – och var lite snälla mot varandra på semestern.

Sommartid finns det också ett och annat för våra hitresta besökare att tänka på, som faktiskt skulle underlätta deras vardag och göra det lättare för dem att bli accepterade. Enkla regler skulle underlätta för så många turister och sommargotlänningar, där det senare uttrycket nästan blivit ett skällsord – som fått dem själva att helst kalla sig "deltidsgotlänningar":

På Gotland är sjön havet och sjöar träsk.

Det finns gotlänningar som badar bara i badkaret, och aldrig i sjön. Det är bara att acceptera.

Liksom att det kan ha gått åtminstone fem år sedan de du möter här på ön senast var på fastlandet. Eller "andra sidan pölen", som de säger. Ofta har besöket då varit relaterat till en större butik i Kungens kurva eller Kalmar.

Nämn inte var du är skriven. Inget kan få en gotlänning mer uppretad än folk som gästar ön men som skattar lägre någon annanstans.

När det ska fikas hos grannen är de storbjudna och måste bli tillfrågade åtminstone två gånger för att tacka ja till en kopp kaffi. Vilket oftast inbegriper sju sorters kakor och åtminstone släta bullar.

Kommentera inte heller en gotlännings sätt att köra bil. Många tycks leva i tron att körriktningsvisare endast är ett frivilligt sätt att visa att man eventuellt tänker svänga, åt något av hållen. Hastigheten på vägen är ofta också densamma, helt ok men ganska låg, oavsett länsväg eller tätbebyggt område.

Smultronställen delar man på ön helst inte med främlingar. Smultronställen är ställen där smultron växer röda som lingon men hellre ställen där få fastlänningar sätter sin fot. Med 80 mil kust finns det gott om orörda stränder, i klass med där Robinson Crusoe senast klev i land.

Jag har mina dolda pärlor, platser jag ogärna avslöjar. Grottan där man kan simma runt en pelare av kalksten och drömma sig långt bort till Medelhavsländer. Skogsgläntan där smultron växer stora som jordgubbar. Och spången över ån där man kan vandra barfota och se ner på det rika vattenlivet. Som tur är tycks gästande besökare helst välja att hänga på platser som många andra redan valt. Det gör att du i sommar kan hitta ditt helt egna paradis. För det ligger där och väntar, precis bakom nästa krön eller kalkstensklippa.