Sitter utanför hamnkontoret och ser sommaren ebba ut. Sakta vad gäller vädret, för det är fortfarande varmt dygnet runt. Näck utan täcke innanför vidöppna fönster hela natten och 23 grader i vattnet nu på morgonen.
Men också snabbt. Ena dagen fullproppat med folk överallt, i affären, på stranden, bilköer, solskyddsfaktor 40, desperat felparkerade fordon på gräsmattor, i korsningar, över mina liljor utanför stenvasten. Djungelns lag.
Och så ”poff!”, från en dag till nästa, har de flesta försvunnit. Samma fenomen varje år. När ni läser det här, måndag, finns det plötsligt hur mycket plats som helst. Köerna är mer än halverade och det går åter att parkera på lagliga platser femtio meter från badet, så att liljorna får en chans att resa sig igen. Semesterfolket sitter på fullastade färjor tillbaka mot fastlandet och vardagen igen.
Den här sommaren kommer de aldrig att glömma.
Veckans mest genomskinliga ursäkt. Hovmästaren på en Visbyrestaurang, som vägrar servera vatten i samband med köp av öl och vin. Ni vet, kampanjen ”Varannan vatten”.
Han skyller på vattenbristen och det rådande bevattningsförbudet på Gotland!
Märkligt om sommarens inbrott på Fiket här i Burgsvik inte skulle kunna klaras upp.
Samma natt, vid 3-4-tiden, satt ett stort gäng ungdomar utanför Fiket och hade trevligt. Någon av dem måste väl veta? Någon som sett något?
Eller handlar det om lojalitet och rädsla?
Maris Café kommer på besök till campingen på andra sidan vägen. Det blir naturligtvis en hel del prat om hamnens framtid och om den nya bastun, som nu är på väg att få flistak.
Turisterna står förundrade och tittat upp mot Erik ”Domerarven” Larsson när han med handkraft baxar de väldiga stenskivorna på plats. Och turisterna frågar:
– Varför lägger ni så tunga stenarna på taket?
Jag svarar att flistak förr var mycket vanliga här på södra Gotland. Flistak är kultur och Erik Larsson vet hur flistak ska läggas. Och att flistak på bastun är en kulturgärning.
Erik själv däremot svarar:
– Det är för att bastun inte ska blåsa bort när det stormar.
Min gurkodling har nu resulterat i en första inläggning av jästa gurkor , en process som ser allt annat än aptitlig ut. Tre veckor i en grumlig lag i ett varmt kök och med en halv decimeter mögel på topp.
Då är de gudomliga gurkorna klara.
Det sämsta med den här fantastiska sommaren är att nästa, och säkert många efterföljande somrar, omöjligt kan bli lika bra.