Påskvädret blir inte vad jag hoppats på

Gotland2013-03-25 08:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

25 mars

Lider av psykisk baksmälla efter den bedrövliga matchen mot Irland. Framför Fikets storbilds-TV satt vi, ett trettiotal förhoppningsfulla huliganer, och blev på allt sämre humör.

I det interna tipset hade ingen trott på något annat än svensk vinst. En yngling (3-0) och jag (4-1) var de mest optimistiska. Mest pessimistisk var en bonde från Vamlingbo som tippat 1-0 till Sverige. Och så blir det 0-0!

Dock slog vi inte sönder någon inredning och varandra på käften efteråt. Vi lokala huliganer är rätt fredliga av oss, men drabbas lätt av depressioner.

Det fortsätter att strömma (nåja) in kommentarer på det jag tidigare skrivit om de svaga i samhället, de som de politiska partierna inte bryr sig om.

En man: Jag ansågs som en perfekt anställd så länge jag var lojal och ställde upp och gick till jobbet även när jag var sjuk. Men efter att ha stannat hemma i två dagar med ett sjukt barn, blev jag mer eller mindre utfrusen av min arbetsgivare. Han hade aldrig varit med om något liknande, sa han. Jag ”gick i väggen” och är nu sjukskriven. Gissa vad min chef tycker om det!

Varför läser jag aldrig på tidningarnas ledarsidor något om de politiska partiernas kollektiva ointresse om de svaga, de sjuka, de knäckta, de ”olönsamma”. Ointressant?

Läser Mats Jönssons lördagskrönika på Gotlänningens ledarsida. Han har läst den norska succéboken Ved om hur staplandet av en vedhög avslöjar en mans personlighet. Rak stapel: Stabil man. Låg: Försiktig, blyg kanske svag. Hög: Höga ambitioner, men kanske slösaktig och risk för konkurs. Halvfärdig: Lat och en suput. Ingen stapel: Inte lämplig att gifta sig med.

Går ut och inspekterar mina egna vedstaplar och kommer fram till följande: En stabil, svag man med höga ambitioner, stundtals slösaktig, tycker om gotlandsdricke och kanske för lat för att bli en helt perfekt äkta man.

IBK Kackel, hönshusets damlag i innebandy, ska i framtiden, inspirerade av Endres innebandytjejer, spela alla sina hemmamatcher på en betydligt mindre plan än den drygt tio kvadratmeter stora i friggeboden.

– Det blir för långt och jobbigt att springa fram och tillbaka och hålla reda på bollen på så stora planer, säger tuppen Pekka, lagets tränare och coach.

Efter en säsong med idel tvåsiffriga förluster flyttas därför hemmamatcherna till själva hönshuset, knappt tre kvadratmeter stort.

– Vi ser nu fram emot betydligt tätare matcher, säger Pekka.

Påskvecka.

Första armbrytningstävlingen på Fiket. Min högerarm är inte att leka med. I alla fall var den inte det för fyrtio år sedan.

I år är det jag som är värd för den närmaste kretsens traditionella påskmiddag, med klurigt gömda godisägg som dagens höjdpunkt. Jag hade tänkt en solig varm dag på uteplatsen vid bastun och grillning av lammstek och glada samtal vid den vindskyddade söderväggen.

Så här påstås vädret bli på Långfredagen:

Snö, minus en grad och 11 sekundmeter sydostlig vind.

Grilla inomhus?

Och nästa vecka ska jag berätta om dramat med de svarta damskorna som måste vara i Kalmar senast klockan 19.00 i fredags.

Glad påsk!

Läs mer om