Politiker sämre än småkillar
19 oktober
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men motorcykel har jag köpt.
Läser en insändare från signaturen "mormor":
Ni upprörda föräldrar som oroar er för vad som kan hända barnen och tonåringarna på kvällarna. Gå och möt dem när de skall hem!
Ja, varför gör ni inte det, det har jag själv gjort massor med gånger. Och hur kan föräldrar tillåta 12-13-åringar vara ute på stan till långt efter midnatt? Från 21.00 borde det införas undantagstillstånd med utegångsförbud, längre än hundra meter från hemmet, för barn under 15 år!
Åttioen barnskötare på Gotland har sagts upp i höst.
Barn- och utbildningsnämndens samtliga ledamöter (13 stycken) kallas till ett möte med de uppsagda. Tre tackar nej, en (Eric Martell (s) kommer till mötet, men de övriga - Anders Larsson (c), Gullvi Norrby (c), Jan Ekdahl (c), Stefan Wramner (m), Eva Lindström (m), Andreas Persson (s), Jenny Alvås (s), Hanna Westerén (s), Aino Friberg Hansson (s) - hör inte ens av sig.
När jag var fotbollstränare för småkillarna i Hansa/Hoburg var jag mycket noga med att de skulle ringa om de inte kunde komma på träningarna, annars fick de inte spela nästkommande match. Det fungerade bra.
Åttioen uppsagda bjuder in tretton representanter från sin arbetsgivare, kommunen. En kommer, nio hör inte ens av sig! Vad säger det om våra folkvalda politiker?
Lite för tidigt är det väl att redan nu tala om julens gravlax, men ni som brukar läsa den här krönikan vet att egen fångad och egen gravad lax på julbordet är ett ständigt återkommande tema.
En gång tvingades jag dagarna före jul ställa mig i kön till fiskeaffären i Hemse för att få tag på lax. Den julen glömmer jag aldrig, hur jag än försöker.
Så i år har jag startat julfisket extra tidigt och för några dagar sedan fick jag en öring på nästan två kilo. Den ligger nu i frysen i väntan på en sockersaltdillblandning fyra dagar före julafton och sedan hemgjord gravlaxsås och en bäsk till det.
Men lite orolig blir jag när jag får ett mejl från Tenny Larsson i Själsö:
Hoppas du satt tillbaka laxöringen nu i fredningstider!
Va? Sik får jag nog inte fiska nu, men öring? Jag hoppas Tenny har fel, annars får jag väl polisen på mig. Men jag kommer att neka.
Jag har ju köpt den i fiskaffären i Hemse!
Veckans drama:
Står i källaren och filéar flundror. Femtio stycken! Då kommer en nyckelpiga gående över skärbrädan. All blodig verksamhet upphör och jag följer nyckelpigan med blicken tills den har kommit ur riskzonen för min filékniv.
Efter kaffe- och kisspaus går jag ner i källaren och fortsätter. Plötsligt känner jag något som kryper i nacken och tar för givet att det är en fluga och slår till med vänsterhanden. Men det är ingen fluga känner jag direkt i handflatan.
Alla återupplivningsförsök är resultatlösa.
"Vykortsmannen" har slagit till igen.
Han påstår att han heter Tomas Roslund, för det är i alla fall med det namnen han undertecknar sina vykort till mig. Jag berättade om honom i förra krönikan. På ett vykort skrev han att han misstänker att jag är bisexuell. Och det får han ju gärna tro och om jag nu skulle vara det, så ska väl han skita i det. Men jag trodde nog att det var ett skämt, en anspelning på mina bin, som förresten har börjat gå till vintervila nu.
Nu har jag fått ett nytt vykort:
Jag misstänker starkt att du är bisexuell med tanke på att du stirrar dig blind på 22 halvnakna karlar som pussas, kramas och juckar varandra i häcken . Du gör det trots att du är gift med ett fruntimmer. I övrigt får jag den uppfattningen att du är en tämligen naiv och debil person.
PS. 22 halvnakna karlar=2 fotbollslag. Dina böcker kan klassas som barnböcker.
Naiv? Enligt min uppslagsbok: Liknar ett barn i fråga om känslor, tankar, uppförande och uttryck. Ja, det stämmer nog till en del. Debil: Lätt störning av den psykiska och intellektuella utvecklingen.
Ja, du Tomas, vi två skulle kanske ta och bilda De labilas förening! Jag tror inte det finns någon, så det är på tiden.
Men vem ska bli ordförande, du eller jag?
Årets enda kyckling har börjat ta sig ton. I det längsta har vi hoppats att det inte skulle vara en tupp med allt vad det innebär (nackning). Men idag grusades det hoppet.
Kycklingen gol!
Han är dessutom väldigt mobbad av de tre hönorna, inklusive hans mor, och av Pekka.
- Han eller jag! säger Pekka.
I förra krönikan efterlyste jag ett nytt hem åt ungtuppen, men har inte fått några svar. Tidigare adoptioner till Vallstena, Hamra och Vamlingbo har fungerat alldeles utmärkt.
Nog borde det väl finns någon som vill ha en tupp, som inte längtar efter att bli coq au vin?
Det är en Royal Enfield - om någon undrar.