Hemmansägaren är väldigt förtjust i ved. Annars finns det ju andra uppvärmningssätt som kanske är enklare och som kräver mindre med arbete men Vedtalibanen, som han också kallas, har sagt att den dagen han inte kan elda med ved tänker han inte bo kvar vid Hägsarve längre.
Värmetillförseln in till huset har varit något svajig under helgerna, om man uttrycker sig försiktigt. Ungdomarna som varit hemma och firat jul har klagat. En natt vaknar jag av att yngste sonen försiktigt tassar in i vårt sovrum för att hämta ett av de elelement som av någon outgrundlig anledning står där.
Jag tror Hemmansägaren har konfiskerat dem från något av alla flyktingboenden han var engagerad i efter 2015. Då, när många flyktingar kom till södra Gotland på en gång, fick man ju inkvartera dem i bostäder som många gånger inte var anpassade för vinterboende.
De här frusna människorna från sydligare breddgrader var vana vid att gå barfota inomhus och ha fönsterna öppna för vädring så de vred på elelementen på max så de glödgade. Snälla tanter körde även dit extra elelement så att de skulle kunna få det ännu varmare.
Hemmansägaren åkte runt på Sudret och hanterade proppskåp där propparna gick som popcorn och drog ur kontakterna till alla extra elelement och viftade upprört med skyhöga elräkningar.
Sonen lyfter alltså försiktigt ut ett av dessa element från vårt sovrum och jag ber till Gud att inte fadern ska vakna. Det gör han. Han vaknar liksom i en sprättbåge och får först inte luft. Sedan börjar det fräsa under högen med täcken som han har över sig. Vi får där, mitt i natten, veta att Hemmansägaren är gammal nog att minnas oljekrisen på 70-talet och kärnkraftsomröstningen på 80-talet och att:
– El har man inte att värma sig med!
Sonen har vi inte sett röken av sedan dess, han försvann till fjärrvärmen i lägenheten i stan. Det finns dock all anledning att vara försiktig med el i dessa tider. De hushåll som ännu värmer upp sina bostäder med el ska få kompensation av staten men hur det ska gå för de företagare som är beroende av el pratas det mindre om. Det oroar mig mest nu.