Så går en dag och kommer aldrig åter

Gotland2009-11-20 04:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så går en söndag från våra liv och kommer aldrig åter. Grå söndag, lätt regn utanför persiennen när klockradion börjar spela klockan åtta. Aldrig någonsin sova längre än så, då blir hela dagen skev.
Lagar frukost med te, rostat bröd och äggröra; hela familjen vid en skitig bordsduk.
Mycket på gång, hon jag bor med ska ut med kajakgänget och hämtas vid nio. Sonen ska med kompisen och bada. Dottern och jag ska på aktivitet med hennes klass, vi har riggat med grillkorv och bröd och regnkläder. Men det hela ställs in, synd. Men istället får vi några än så länge tomma timmar att fylla.

RInGER TILL MOR och far i Småland. Jag tänker mig var de sitter när vi pratar; i tv-rummet antagligen, i fåtöljen vid bokhyllan med de 24 banden av "Bra Böckers lexikon" från 80-talet. Vi pratar nästan varje dag, i alla fall varannan, känner mig otillräcklig och långt bort nu när åren läggs till år.
Lyssnar på radio, "Mannheimer och Tengby", men lyssnar inte. Har radion på som bakgrund. Tills dottern stänger av och matar in "Pannkakor med sylt"-cd:n med Nicke & Nilla. Vi städar i hennes rum, tar oss igenom drivor av kläder. Ger oss ut sen och cyklar i regnet för något måste vi ju göra och det finns ju bara dåliga kläder. Avslutar med en fika på Norrgatt; hallongrotta och Karlsbader-giffel.

Hemma. Slumrar ett tag, läser tidningarna från lördagen, blir ompysslad i mitt gråa hår sedan dottern öppnat frisersalong, går in på Facebook, surfar bland vänner och bekanta. Gör inga inlägg, bara smygtittar. Klickar upp Spotify när Nicke & Nilla sjungit färdigt.
Eftermiddag. Dottern och jag har grillat korven i ugnen istället för på glöd ute och hon jag bor med sms:ar och vill bli hämtad i Lummelunda. Hon möter mig med fötterna i plastpåsar, lagom blöt och mycket vindpinad.
Hämtar sonen hos kompisen sen, får dra honom från tv-spelet men får också veta att de haft ett par fantastiska timmar: hoppat, simmat, dykt, plaskat, skrattat sig galna.

Vi fyra är samlade igen ett tag, jag byter om, ger mig ut och springer i skymning och duggregn. Blött, lerigt, skön puls men ingen vidare fart.
Efter duschen ska sonen på tennisträning och jag börjar med middagen, det blir kyckling. Får ett sms från Stefan som berättar om grävlingarna i sin trädgård, ringer Bengt, inget svar, ringer Fjodor och han säger att jag bara måste skaffa en riskokare, en med lock som sitter med gångjärn, inget löst glaslock för de håller inte tätt, jag säger att det får väl bli julklapp till familjen, då.
Söndagskväll efter en dag som masat sig från våra liv och aldrig kommer åter. Städar av diskbänken, packar gympapåsar inför morgonen, hjälper en dotter som snart fyller sex med dusch, sitter länge och borstar hennes långa hår sen.
Vi ser "Sportspegeln", gäspar i kapp, i morgon är en annan dag, redan före tio har vi släckt.
Sexigare än så blev det inte. Hur blev det för dig?
Läs mer om