Så ska havreflarn inte se ut
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Konstnären ger mig ingen ro, han stör mina annars så fridfulla morgnar vid frukostbordet.
Någon gång mellan sex och halv sju kommer han körande från hamnen.Han har varit och badat!
Så har han hållit på hela denna isfria vinter. Piloten och jag däremot slutade bada någon gång i början av december. Jag hade tänkt börja igen runt 1 mars, men så kom det eländiga Vasaloppet och efter det blev jag ordentligt förkyld och är fortfarande inte frisk.
Så nu sitter jag här och ser Konstnären, med vattendroppar i skägget, passera ute på vägen just som jag hällt upp andra koppen kaffe. Att han badar så här tidigt varje morgon beror på, sägs det, att hans hustru inte vill åka till sitt jobb innan han kommit levande hem.
Min enda tröst är att inte heller Piloten inlett sin badsäsong.
Av mitt livs första havreflarnsbak blev det inga havreflarn.
Oförklarligt nog endast smulor.
Efter det att Ulla Ronström Lundgren i november blev utsatt för ett rånförsök av tre pojkar, 15-17 år gamla, i sin affär i Visby, orkade hon inte längre behålla sin affär. Psykiskt skadad och för att kunna överleva har hon nu tvingats sälja en del personliga saker.
Tingsrätten dömer pojkarna till ungdomsvård och samhällstjänst. Och ett skadestånd på 29 300 kronor!
29 300! Det är lika mycket, ser jag i en annons, som en fjorton år gammal Volvo som gått drygt 30 000 mil kostar.
29 300 kronor för ett förstört liv!
Träningen inför årets varpasäsong har börjat.
Vadade ut ett nät i viken och fick en del flundror. Jag plockade ur dem ur nätet nere vid stranden. De flesta var alldeles för små och magra, så dem släppte jag tillbaka i vattnet. Men fyra stycken behöll jag. På cirka fyra meters håll prickkastade jag dem i en plastbalja. Tre flundror hamnade i baljan, en utanför.
Inte illa så här tidigt på säsongen.
Två läkare, en i Hemse och en i Visby, har anmälts till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. En man sökte flera gånger för kraftig värk i kroppen och högt blodtryck, men båda läkarna skickade efter undersökning hem mannen med tabetter. Den 9 mars dog mannen av cancer.
Jag har många gånger både läst och hört folk berätta om liknande händelser. En nära anhörig till mig drabbades för något år sen av yrsel. Den blev bara värre och värre. Hennes husläkare tog henne inte på allvar, utan avfärdar hennes problem som "psykiska besvär". I början av december konstaterades hjärntumör. Efter två mycket besvärliga operationer, vid den andra var hon nära att dö, är hon nu på väg att tillfriskna.
Jag har svårt att (vill inte) tro att läkare inte är tillräckligt kompetenta. Är det istället så att landstinget, eller här på Gotland kommunen, av budgetskäl sätter läkarna under press så att de inte "för säkerhets skull" skriver ut remisser, eller gör dyrbara undersökningar "i onödan"?
Jag har nämligen hört att det är precis så det går till.
Vilken gång i ordningen har jag tappat räkningen på, men nu har jag vunnit en massa pengar igen.
I ett mejl (Spam) får jag veta att jag i ett statligt lotteri i Holland genom min e-mailadress blivit en av sammanlagt tio vinnar, som nu får en miljoner Euro var. Häpp!
Vid tidigare vinsttillfällen - jag har säkert vunnit sammanlagt över 100 miljoner - har jag dock inte fått några pengar, eftersom jag aldrig svarat på mejlen för att bli "notarized" (godkänd hos notarius publicus). Den här gången tänkte jag dock skicka ett svarsmejl och be om ytterligare information för att se vad som sen händer, men min äldste son avråder på det bestämdaste.
- Svarar du kommer din Spam-post att öka kraftigt, eftersom du då betraktas som en tänkbar kund och din adress säljs då vidare till andra försäljare och lurendrejare.
Så gick det alltså med de miljonerna.
Veckans bästa rubrik hittar jag till en insändare från en sjuksköterska om de usla lönerna:
Vi lever inte på tårtor och dagens ros.
Den första soliga, vindstilla och någorlunda varma vårdagen tar tuppen Pekka mig avsides för ett samtal. Han tittar sig oroligt omkring för att kontrollera att det inte finns några hönor inom hörhåll.
- Nu är det snart dags igen! säger han.
- Vad då?
- Kycklingar.
- Ja, det är ju den tiden nu. Fem ägg ska kläckas den här veckan, säger jag.
- Och sen ska de andra sju hönorna också har kycklingar. Det blir ett himla oväsen. Och trångt!
- Ja, det får man räkna med.
- Kan man inte... göra något? Måste det bli kycklingar i varje ägg?
- Ja, du... vad ska jag säga... du förstår... du som tupp måste...
Här bli vi avbrutna av den låghalta hönan Madelene, som med förföriskt trutande näbb kommer trippande och gör menande kast med huvudet bort mot en paradisbuske, under vilken det brukar hända både det ena och det andra.
- Jag återkommer om det-där-vi-pratade-om-du-vet, säger Pekka, blinkar menande och försvinner med Madelene bort mot paradisbusken.
Det är vår.