En liten kommentar angående de föräldrar som i gårdagens tidning sa "om man vill ha egentid borde man inte skaffa barn".
Fredag. Mor och far vaknar av en stråle sol som leker på täcket. De kryper tätt ihop och viskar några vackra ord till varandra där i morgonsolen. De två välartade och duktiga barnen gör entré i sovrummet. De är lugna och gosiga och deras hår glittrar i solstrålen. Maken åker till jobbet och hemmafrun ger de vackra barnen frukost. Sedan städar den duktiga hemmafrun hela huset. Under tiden gnolar hon små glada visor och gläds inför den kommande helgen som ska fyllas av ljuvlig familjetid.
Medan hon städar sitter de två välartade barnen på varsin stol och äter ett äpple. Sedan underhåller de sig själva med att blåsa såpbubblor och måla teckningar till sin älskvärda mamma.
De fem små kattungarna dyker in under soffan vid ljudet av dammsugaren och somnar därinne. När de senare kryper ut är de keliga och otroligt gulliga. Modern lägger sista handen vid städningen och gör sedan barnen sällskap vid de små katterna, lycklig över att barnen har fått uppleva en sommar med kattungar.
Vid lunch kommer den arbetande, ansvarstagande fadern hem till familjen. Han jobbar bara halvdag på fredagar för att få tid med sina vackra små barn.
På eftermiddagen gör den lyckliga familjen några ärenden och hinner även besöka stranden där barnen får leka lite i vattenbrynet. Pappan lägger armen om mamman och viskar - jag älskar dig lite extra mycket nu när vi delar ansvaret för de här barnen.
På kvällen är det fredagsmys med taccos och barnfilm. Barnen får popcorn. Ingen pruttar, ingen grälar och ingen tjatar. Den perfekta familjen somnar sedan tillfreds och lyckliga över att vara tillsammans.
Lördag morgon. 07.10 - JAG TYCKER ATT NI SKA VAKNA NU! Treåringens befallande röst skär i de yrvakna föräldrarnas öron. Efter tio minuters försök till stilla morgonrekreation ger föräldrarna upp och följer det arga barnet ner i köket. Där möts de av en stank utan dess like. Någon av de fem katterna, gud vet vilken, har kräkts över hela det nytvättade köksgolvet. Kattmat och kattsand ligger som en matta över samma golv och om hälsovårdsmyndigheten kommit dit skulle köket genast klassas som sanitär olägenhet.
Mor dammsuger. Far moppar. Barnen grälar. Kattungarna skriker. Den magsjuka kattungen kräks i en sko i hallen. Barnen får frukost. Mamman tar en dubbel treo. Far vill gå ut och klyva ved. Mor undrar vem som ska ta hand om hans barn? Själv måste hon skriva inför ett föredrag som ska hållas. Barnen spelar Nintendo och far tycker att det kan de väl göra? Mor undrar om far vill att det enda barnen ska minnas av sin barndom är dataspel, kattskit och sura föräldrar? Lunchköttbullarna bränns vid. Såpbubbelsåpa spills ut över hela hallen. Barnen vill bada, gå till lekplats, äta godis, köpa glass.
Då ringer far till farfar. - Åh vad bra, vi tänkte just ringa er! Kan vi få låna barnen idag?
Barnen jublar. Far strålar. Mor pustar ut. Barnen packar. Farmor och farfar kommer. De lovar smultronplockning, bad och chokladbollsbakning. De åker.
Mor och far ser på varandra med helt nya ögon. Sedan ligger de. I taxin, i trappen, i hissen, i hallen. Efteråt går far ut och klyver klart veden. Mor skriver klart sin text och hinner dessutom pyssla om sina pelargoner lite. Fram emot kvällskvisten tar de cykeln ner på stan. Ser en bio. Dricker en öl. Cyklar hem.
Hemma i soffan lägger mor armen om far och viskar - vad skönt att vi har fått pusta ut lite nu. Imorgon tar vi barnen till Kneippbyn!