Ta chansen, men målet ligger långt bort
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kan det här hjälpa FC Gute att nå höjderna ska man självklart ta chansen.
Gotland är för litet för att få fram ett fotbollslag på absolut elitnivå. Med nya lite större sponsorpengar kan FC Gute kanske få spets på sitt lag och börja klättra i seriepyramiden även om jag tycker att målet allsvenskan låter väldigt långt borta för ett lag som idag spelar i landets fjärde division, även om det heter division två.
Det har gjorts dokusåpor om idrottslag tidigare. TV4 gjorde ett program med hockeylaget MIF Redhawks i Malmö 2003. Det gick inget vidare. Har till och med för mig att såpan blev lagd i malpåse innan den var avslutad. Tv-publiken svek liksom den riktiga publiken eftersom Malmö gjorde en riktigt usel säsong i elitserien . Programmet blev mest deprimerande och glädjen saknades nästan helt.
ZTV satsade 2005 och 2006 på att bygga ett fotbollslag bestående av spelare som helt saknade bollsinne. Laget hette FC Z och tränades av Glenn Hysén. Det gick några säsonger och nådde en ganska stor publik, eftersom laget innehöll en hel del profiler. Sedan försökte sig ZTV på ett liknande program i ishockey med Kenta Nilsson som tränare. Det var inte lika kul. Kommer någon ens ihåg programmet?
Ett program med FC Gute skulle säkert bli något helt annat.
Men det viktigaste när det gäller den här typen av tv-program är att det finns profiler som sticker ut.
Dessutom får det inte bli för löjligt.
Har fått två brev från tekniska förvaltningen i veckan.
Först meddelade de att de vill komma till vår sommarstuga för slamtömning någon gång nu i mars. I stor röd stil stod det: OBS, skall vara skottat till brunnen.
Kanske inte så lätt. Vi har inte själva kommit ner till vår stuga på några månader. Det skulle nog ta lite tid att skotta fram till brunnen. Om vi nu ens hittar den...
Personen på Renhållningsverket var dock förstående när jag bokade av den obligatoriska slamtömningen.
"Vi kommer när snön är borta", sa hon.
Så det blir väl i maj någon gång.
Det andra brevet handlar om boendeparkering.
Som boende innanför murarna uppmanas jag att köpa ett parkeringskort som kostar 2 500 kronor om året. För det får jag stå även på icke markerade parkeringsplatser innanför murarna från klockan sex på kvällen till klockan nio morgonen därpå. Det här gäller vardagar. På helgerna får man stå längre. Jag har också tillgång till ett antal parkeringsplatser utanför murarna.
Enligt broschyren som landade i brevlådan i onsdags, tionde mars, börjar detta gälla från 15 mars. Alltså på måndag. Vill påstå att det är ganska snabba ryck.
Jag tror att jag avvaktar ett tag för att se om jag över huvud taget behöver det där parkeringskortet.
Hittills har jag bara upplevt parkeringsproblem några dagar i juli och dagarna före julafton i Visby. Annars har det varit lätt som en plätt att hitta en parkeringsplats för natten. I varje fall om man jämför med hur det var i Stockholm.
Resetidningen Vagabond är mitt favoritmagasin.
I senaste numret av Vagabond finns ett reportage om eremitlyxen på Furillen.
Entreprenören och Furillens "upptäckare" Johan Hellström berättar om sin prisfilosofi för att få gäster att stanna längre än en natt. Första natten kostar ett rum 5 000 kronor, andra natten 500, tredje natten 50, fjärde natten fem kronor, och femte natten är gratis.
Genialt!
Imorgon är det dags för PopGiss igen. Lagkapten Ihreskog och jag har ingen lätt uppgift framför oss. Vi saknar halva laget som är i Indien. Och utan vår yngste medlem får vi svårt att klara den moderna musiken. Kan vi behålla vår
36:e plats (av 62) är i varje fall jag nöjd. Det viktigaste är ju faktiskt inte att vinna utan att delta.
Trevlig helg!