Tänk om det är svininfluensan

Gotland2009-09-05 04:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Egentligen har jag inte tid att skriva någon gammal krönika! Min bebis är sjuk! Hon är fem månader gammal och hon snorar och hostar och har haft feber i 48 timmar hittills.
Min kropp är inte längre min kropp, utan Hennes. Hon sover på mig, äter på mig, hänger på min höft, dagarna igenom. Det är första gången hon är så här sjuk så naturligtvis måste det vara jätteläskigt. Hon vill bara vara i famnen och det får hon också, så klart. Inatt väcktes jag 173 gånger av hennes vridande och hostande och jämrande. Min lilla tjej! Och ja! Tänk om det är Svinis!! Sjukvårdsrådgivningen sa att kanske är det svininfluensan, kanske inte.
Vi ska helt enkelt behandla det som en vanlig influensa och vänta och se.

När man läser på om Svinis på Internet får man veta att man helst ska undvika att umgås med svin om man är smittad av influensan. Man kan nämligen smitta dem. Jag vet inte varför, men jag blir lite fnittrig när jag läser det.

Förutom att ha varit förbannad på allt snor och alla bakterier som sprids som löpeldar på dagis den här veckan, så har jag varit förbannad på Gotlands Kommun. Som vanligt.
Det är dags att nominera betydelsefulla personer inom Gotlands kulturliv till Gotland kommuns kulturpris och då jag känner en kvinna som väl har gjort sig förtjänt av detta pris så surfar jag in på sidan för att leta information.
Hamnar på listan över kulturpristagare genom tiderna. Från 1962-2007 har sammanlagt tolv priser gått till kvinnor, där av Ainbusk inräknad som grupp och alltså räknade som ett pris. 37 av priserna har tilldelats herrar, där av Smaklösa inräknade som grupp och alltså räknade som ett pris. 2008 gick priset till Lärbros hembygdsförening och då även förhoppningsvis till både kvinnor och män.
Det dröjde Gotlands kommun sju år, från 1962 då priset började delas ut, att inse att det även finns kvinnor på ön som arbetar för kulturen och därmed blev författaren Margit Olofsson från Levide den första kvinnan att få priset år 1969. Fram till -75 fick några fler kvinnor priset, men mellan -76 och -83 gick priserna uteslutande till män. Endast vid ett tillfälle har prisets delats ut till kvinnor två år i rad och det var de åren då först Ainbusk belönades och sedan Eva Sjöstrand.
Det är ju så man blir deprimerad. Är det ens någon idé att nominera en kvinna? Vilka är det egentligen som sitter i den där juryn som slutgiltigt utser pristagaren? Hur ser könsindelningen ut i den juryn?
Alla vet vi ju att män tenderar att lyfta fram män, vilket egentligen är ganska logiskt. Det är bara det att det blir väldigt orättvist när inte kvinnor ens får chansen att göra samma sak.
Nej jag blir trött. Är verkligen Gotlands lucia den enda chansen man har som kvinna att få bli "belönad" på den här ön? Snacka om att det är kört för min tilltänkta nominering i sådana fall. Hon har snagg och en mjuk rund mage och gör oavsiktliga tonartsändringar när hon sjunger..

Nu känner jag mig alldeles darrig! Är det av ilska eller kan det vara....Åh nej! Svinis! Min kropp känns alldeles darrig och svag och det gör ont i halsen och huvudet. Jag har inte tid att hamna i respirator nu! Jag har barn att ta hand om! Och disk och tvätt och dagislämningar och bajsblöjor och snoriga näsor och...gryyyymt...

Läs mer om