Var på ön finns den backen?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lite öm i kroppen efter en hel dags varpa i Vibble.
Min senaste rapport om varpaformen var mycket deprimerande, så jag var naturligtvis mycket spänd på den här tävlingen. Träningslägret hemma i trädgården har varit mycket lovande och i mina matcher mot mig själv har jag faktiskt vunnit flera stycken vilket inte är vanligt.
Men Vibble blev inte riktigt vad jag hoppats på. Visserligen kom vi tvåa, men inte tack vare mig. Snart sätter jag i gång vinterträningen. Den ska vara inriktad på två saker. Ett: Kasta exakt tjugo meter. Två: Och absolut rakt.
Svårare än så är egentligen inte varpa.
Jag skriver och tittar samtidigt på VM på cykel på TV. I ett reportage berättar Thomas Lövkvist om sitt liv som proffscyklist i Schweiz där han är bosatt.
Dagens träningspass handlar om bergsklättring, en av Thomas starkaste sidor trots sin gotländska uppväxt. Om de gotländska backarna säger han:
- Längsta backen på Gotland är bara cirka en kilometer lång.
En kilometer? Var finns den långa backen?
Min någorlunda fungerande eka ska jag nu byta ut mot en annan träbåt.
Den gamla är dock inte till salu. Jag skänker bort den.
Till någon som anser att en tjärad träbåt är någonting helt annat än en kemikaliskt behandlad plastbåt.
Ibland lusläser jag morgontidningen mera noggrant än vanligt. Och då ska man komma ihåg att jag alltid läser tidningen mycket noga, men den här lördagsmorgonen innebär lusläsandet även samtliga annonser. Under Lediga platser (det finns faktiskt sådana) försöker jag hitta något som skulle passa mig.
Dahl Sverige AB i Visby (Säljare av VVS-material): God materialkännedom som du skaffar dig praktiskt eller teoretiskt och god kunskap om IT-system...
Nej.
Sverigeflyg AB i Visby (Revenue manager/coordinator): Analytisk, strukturerad och noggrann...siffermänniska...
Nix.
FRA på Gotland (Enhetschef och signalspanare): Förståelse och respekt för verksamhetens krav på säkerhet och sekretess...
Helt omöjligt, i synnerhet nu när FRA avlyssnar vanligt folk och läser våra mejl på internet.
Nordkalk AB i Storugns: (Arbetsledare): Kunskap och erfarenhet av förebyggande och avhjälpande underhåll...B-körkort...
Inte det heller.
Brödboden i Visby (Konditor/bagare): Du bör ha tagit gesällbrev...
Gesällbrev? Mitt senaste brödbak (estnisk surlimpa) blev riktigt lyckat. Så det så.
Anticimex i Visby (Skadedjurstekniker): B-körkort...
Ständigt detta B-körkort! Varför duger inte ett femtio år prickfritt vanligt körkort?
Gotlands stuveri AB (Kranförare/stuveriarbetare i Slite): Jobb alla tider på dygnet...dokumenterad erfarenhet av hamnkran...
Arbetsmarknaden behöver inte mig.
Till mitt försvar vill jag bara säga:
Det är inte mitt fel om Hammarby åker ur Allsvenskan.
Jag har faktiskt gjort så gott jag kan.
Ännu har jag inte bestämt mig om jag, efter allt strul jag haft med bredbandet jag en gång köpte av Geab, ska byta bort Ephone mot något annat bredbandsbolag. Efter det att jag i förra krönikan skrev om bredbandsfrustration har jag fått flera mejl med instämmande kommentarer. Från bland andra Lars Brolund i Fole, Anders Öberg i Visby, Måns Hagberg i Fröjel och Johan A Olin i Visby.
Extremt missnöjd...nattsvart i datorn...bytt bredbandsleverantör...ingenting händer, ingen hör av sig...vårt förtroende för Ephone är numera på noll...
Vad gör Ephone och Geab åt det?
Den här veckan blir en trevlig vecka.
Några vändor ut i svampskogen för jag har hittat ett intressant recept på trattkantarellsoppa som jag gärna vill prova.
Och på lördag den årliga lammskalle- och drickfesten. Det är årets i särklass trevligaste kalas och för min del börjar den redan på fredagen, då jag åker runt med "drickbilen" och samlar in dunkar till lördagens prestigetyngda VM i dricke. I testjuryn är jag ordförande, ett uppdrag som jag ska försöka behålla så länge det bara är möjligt, för sådana uppdrag lämnar man inte frivilligt.
Juryn har alltid bestått av fyra män och två kvinnor, men i år har jag i jämlikhetens namn ändrat på det. Tre av varje kön. Får se om det kan betyda att det blir en del nya namn i prislistan. Bryggare från i synnerhet Klintehamn har länge dominerat tävlingen och det har varit ont om pristagare från norra Gotland.
Kanske blir det ändring i år. Tack vare kvinnorna.
Thomas Lövkvist 33:a på VM.
Efter drygt sju timmar i skinnsoffan och framför datorn är jag naturligtvis besviken. Han borde ha trampat lite fortare.
- Cykla själv gubbjävel! kommer han förmodligen att säga om han stöter ihop med mig nästa gång han är hemma på Gotland.