Vår uppgift är att skriva om det som händer
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt turistchefen Anders Murat, som jag lyssnade på i tisdags, har vi gotlänningar över lag en positiv bild av turismen. Tonen är helt annan i dag än för 15, 20 år sedan då många var öppet negativa.
Maria Björkman gav dock en något annorlunda bild av detta på Gotlands Folkblads ledarsida i tisdags.
Under rubriken "Vilket ansvar har öns media för en positiv bild av Gotland"?
Maria Björkman skriver att hon i början av sommaren träffade en person från fastlandet, som vistats mycket på Gotland men som slutat att läsa de gotländska tidningarna eftersom hon kände sig som en inkräktare och en bov när hon slog upp tidningen.
Maria Björkman bestämde sig då för att själv studera rubrikerna för att se om det stämmer. Maria Björkman skriver att hon hittat många negativa rubriker och ger en del exempel, som framförallt handlar om sophanteringen. Turister pekas ut som tjuvdumpare av sopor i privatpersoners soptunnor på landsbygden. Det har varit rubriker om livet i innerstan, och om det våldsamma festandet under Stockholmsveckan.
Jag vet inte riktigt vad Maria Björkman hade förväntat sig att vi skulle skriva. Kanske inte alls? I så fall har Maria Björkman missuppfattat medias roll.
Vår uppgift är att spegla det som händer på ön. Oavsett om det handlar om sopor, festande turister eller festande gotlänningar för den delen.
Jag tycker dock som Maria Björkman att det är viktigt att ta debatten. Maria Björkman tycker att debatten kan föras när turistsäsongen är över. Själv skulle jag nog vilja att den togs under sommaren. När de här problemen dyker upp.
Ibland känner jag själv att jag kan vara onödigt gnällig över att det är för mycket liv i innerstan, och att jag störs av festande turister. Så är det, men samtidigt inser jag att jag själv har valt var jag vill bo. Och då är det bara att gilla läget och försöka gnälla så lite som möjligt. Vi är beroende av turismen. Enligt Anders Murat ger turistnäringen jobb åt 1 100 personer sett på årsbasis. Dessutom är turismen vår absolut största inkomstkälla före jordbruket. Turismen tillför Gotland 1,5 miljard kronor. Jordbruket en miljard. Siffror som talar sitt ganska tydliga språk.
För att återgå till Maria Björkmans artikel tror jag inte att turisterna i gemen känner sig speciellt jagade av oss i media. Vi har haft insändare från fastlänningar som besökt Gotland under Stockholmsveckan, och som beklagat hur eländigt vissa personer uppför sig. Det är en bråkdel som missköter sig, och det är tyvärr de som skapar rubrikerna.
Hur många tecken får insändaren innehålla?
Den frågan får jag ofta när det gäller inlägg till "Insikt och åsikt", vår debatt- och insändarsida.
Jag svarar alltid max 3000 tecken, annars orkar ingen läsa det som skrivs.
I förra veckan gick jag helt emot dessa principer.
Jag tillät i torsdags ett inlägg från Pigge Werkelin och ett svar dagen därpå på hans insändare från Jan Havossar. Båda inläggen var alldeles för långa, ändå var båda faktiskt ganska kraftigt nedbantade i de versioner som publicerades i GT.
Skälet till att jag släppte igenom båda dessa insändare var att det fanns ett intresse för båda sidors åsikter i frågan om Sverigeflyg.
GT hade en artikel om den interna striden den 13 augusti. Under rubriken "Sverige flygs ägare i storbråk" gavs både Jan Havossar och Pigge Werkelin möjlighet att berätta om bråket. I en nyhetsartikel finns det dock ett begränsat utrymme.
När sedan både Pigge Werkelin och Jan Havossar kom med sina inlägg var det intressant att låta er läsare ta del av deras tankar. Även om det blev väldigt mycket text.
Men jag lovar, det kommer inte hända ofta att ni får se så långa insändare i tidningen.
Under sommaren har vi haft "Dagens turist" som ett stående inslag i tidningen varje dag. En av frågorna har varit: "Nämn en känd gotlänning?" Jag trodde nog att det skulle bli en jordskredsseger för Babben Larsson, som fick kraftig draghjälp av sin kritikerrosade tv-show. Babben fick också flest röster. Men det var jämnt in i det sista med Susanne Alfvengren, som tydligen har en plats i många personers minne och hjärta fortfarande. Det mest överraskande svaret: Rövar Lilja.
Trevlig helg!