Visbys bortskämda krogkatt
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så här en månad och några dagar före jul prickar jag av min julstresslista.
Inhandlat en enda julklapp? Nej.
Lagt fårfiol och fläsk i saltlag innan rökning? Nej.
Skrivit adresslista för julkort? Nej.
Bestämt dag för huggning av julgran i Bäl? Nej.
Bestämt dag för drickbryggning? Nej.
Fångat lax för gravning så att jag slipper åka till fiskaffären i Hemse och köpa? JA!!!
Med andra ord. Jag ligger bra till.
Om alla får som de vill, då blir det problem.
Jag missar aldrig läsa vad förstaklassarna i Vi i ettan tänker välja för yrken när de blir stora. Fullföljer de sina planer kommer det att bli väldigt många ishockey- och fotbollsproffs i framtiden. Likaså delfinskötare (minst tio skötare på varje delfin), TV-artister, piloter och isprinsessor. Mycket sällsynt är yrkesval som vårdbiträden, städare och murare.
Vem ska då hjälpa mig i och ur sängen på Sudergården och, om jag fortfarande bor kvar hemma i mitt hus, hur ska jag hitta en murare som kan hjälpa mig när skorstenen vittrat sönder? Och måste jag städa själv?
Bland veckans barn i Vi i ettan i Västerhejde skola vill i alla fall Edvin Vijnja bli brevbärare. Det känns tryggt, för brev (utan fönsterkuvert) vill man ju ha. Men ingen vill bli murare, städa eller hjälpa mig komma ur sängen.
Gotlands gille i Stockholm har haft höstmöte läser jag i tidningen. Så här inleds tidningsreferatet: Femton nya ledamöter valdes in när Gotlands gille...
Det detsamma som femton män. Kvinnor får ju inte vara med.
Jag läser också att det har gjorts en enkätundersökning bland medlemmarna (männen) för att få en bild av förväntningarna på gillet. Enkätsvaren visar på ett stort engagemang för gillet och att de allra flesta är nöjda med den verksamhet som bedrivs.
Halleluja!
I en mastodontiskt stor trädgård mellan Linde och Hemse går två kvinnor och räfsar löv.
De har börjat vid staketet ut mot vägen och har kanske hunnit räfsa trettio kvadratmeter, men har minst tre tusen kvar. Ett gediget kvinnogöra.
Alldeles för sent, drygt en mil, kommer jag på att jag borde ha stannat och sagt hur vi gör hemma hos oss där kastanjerna varje höst lägger ett tjockt lager vissna löv över hela gräsmattan. Ut med gräsklipparen (lapphustrun). Hon kör över löven som förvandlas till små bruna flagor som så småningom blir till mull. I vår är de så gott som helt försvunna.
Det borde jag ha stannar och berättat.
Under samma bilfärd lyssnar jag i radions P 1 på ett intressant program om barn som slår sina föräldrar. När klockan blir halv elva, eller kanske halv tolv, bryts programmet för Gotlandsnytt! Radio Gotland har ju sin egen kanal (P 4) och sin egen våglängd (100,2) och har väl ingenting i P 1 att göra!
Jag har hört samma sak även tidigare och undrar om det ska vara så, eller om det är någon i Stockholm eller Visby som bara råkat trycka på fel knapp?
Helgen har jag tillbringat på Hushållningssällskapets julmarknad i Flextronics tidigare lokaler i Visby. Den här marknaden är den första och den största. Julmarknad redan två veckor före advent tycker jag är lite väl tidigt, för någon riktigt julkänsla har jag svårt att få innan första adventsljuset. Och så tycker nog de flesta.
Men förmodligen inte så mycket att göra åt i tider när varuhus börjar julpynta redan i oktober. När vi, hustrun och jag, på kvällen går Adelsgatan fram är det maximal jul i så gott som vartenda skyltfönster. Och senare på kvällen passerar vi ett hus med tända adventsstakar i varje fönster och inne i vardagsrummet en julgran med färgranna kulor, glitter och hela utstyrseln!
Måste berätta om den berömda krogkatten i Visby. Jag träffade honom första gången i lördags kväll.
Det är en stor gulvit hankatt. Ingen vildkatt för han lär ha ett hem i närheten av Stora torget, där han sommartid går runt bland krogarnas uteserveringar och blir klappad och bortskämd. En och annan matbit får han säkert också.
Hans favoritkrog är G:a Masters och på kvällstid låg han alltid i en och samma stol på uteserveringen. Därifrån blev han aldrig bortjagad, den stolen var reserverad. Men det blev höst, uteserveringen togs bort och stolen försvann. Katten accepterade dock inte detta utan gick på kvällarna omkring och jamade olyckligt, ända tills personalen lade ut en filt i en nisch vid entrén.
Där ligger nu katten hela kvällarna och ser gästerna komma och gå.
Nästa helg är det julmarknad i Bläse.
Dit ska jag också.
Trots att det fortfarande är en vecka kvar till advent.