De barnen försvinner inte bara för att vi inte orkar läsa eller höra om det. Så om jag får önska mig något nu inför jul, då önskar jag att du läser den här texten. Och så hoppas jag att du, när du gjort det, är du redo att ta nästa steg: Att visa omsorg om någon som du känner oro för.
Alldeles, alldeles snart är det jul. För många betyder det några dagars ledighet, förväntan och lite för mycket mat. Men för en hel del andra betyder det något annat. En ökad oro i magen. En förhoppning som inte handlar så mycket om vilka paket som kommer ligga under granen utan om mamma ska hålla sig någorlunda nykter och pappa inte ska bli alltför arg.
Över 200 000 barn i Sverige, det är över tio procent av alla barn och därmed flera i varje klass, lever i hem med missbruk. Ett missbruk som innebär att barnen får ta hand om varandra, tvingas gå med oro i magen för hur illa det kommer vara nu i jul. Ett missbruk som innebär mycket större risk att barnen också tvingas uppleva våld eller själva bli utsatta. För det är lika många barn som lever i hem där de tvingas uppleva våld mot framförallt mamman som det är barn som lever i missbruk. Ofta är det samma barn.
Barn som istället för att leka med sina nya julklappar eller förväntansfullt spana efter tomten gömmer sig under täcket med händerna för öronen. Med vuxnas oro för framtid och nutid, i form av skenande elpriser, inflation och räntehöjningar är också risken större att alkoholen används som bedövning eller som tröst. Men det är en klen tröst med vetskapen om att barnens rätt till tröst och trygghet försvinner ut i samma stund alkoholen går in. Men det finns såklart en lösning som ger färre barn ont i magen och som innebär att färre barn tvingas gå emellan när våldet blir mycket verkligare än en tomtes eventuella påknackning. Du kan välja en vit jul. Och för den som inte kan välja – hjälp till. Se till att inte servera alkohol. Se till att gå över för att se hur det står till. Se till att säga till och säga ifrån på släktmiddagen.
Vi vet också att användandet av våld bland vuxna ökar i juletid. När färre går till arbetet, när fler samlas hemma och när alkoholen är tradition så ökar risken att våldsanvändandet eskalerar. Då behöver vi finnas där med omsorg och omtanke. För om det som inte får hända ändå händer – att du hör skrik, dunsar och högljudd gråt och du är orolig för att barn eller vuxna utsätts, ja då behöver du agera med omtanke. Fråga om barnen vill komma över till dig istället, knacka på för att höra hur allt är och berätta vad du är orolig för och ring polisen så fort du uppfattar att det är en akut eller hotfull situation. Ring hellre än gång för mycket än en gång för lite! Alldeles för många barn har tvingats se sin mamma slås blodig och till och med dödas medan grannar inte visste vad de skulle göra. Så kan vi inte ha det.
Julen ska vara omtankens tid. En tid där vi får några dagar att umgås, mysa, tända ljus och äta tillsammans. Låt fler ha det så. Låt fler få se fram emot julen och det nya året utan att samtidigt behöva kämpa mot klumpen i magen. Utan att behöva hålla tårarna tillbaka när kvällen kommer. Att visa omtanke, att se till att fler barn får somna tryggt och fler vuxna vet att hjälp finns att få – är inte det den finaste julklappen vi kan ge?
Så med släden lastad med omtanke önskar jag er alla en riktigt god, vit och fridfull jul!