Medlemmar i det ena gänget skjuter ihjäl medlemmar från det andra gänget i vissa av våra förstäder. Bra med självsanering muttrar en och annan. Hemskt, men det rör inte mig, tycker några. Oacceptabelt – det måste få ett slut tycker de flesta. Jag med. Cirka 30 döda och 200 skadade årligen kan inte accepteras. Och detta är dessutom ”bara” toppen på ett kriminalitetsberg. Det är givet att samhället måste ta krafttag mot detta. Vad dessa krafttag ska bestå av kan man däremot ha olika meningar om. Men bortsett från det är det väldigt enkelt att i detta fall se den onda brottslingen. En ung man i samhällets utmarker med vapen i hand som är likgiltig för andras liv och hälsa. Ondskan personifierad. Ingen att tycka synd om eller förbarma sig över.
Sedan finns det andra, mer osynliga, brottslingar. Inga lömska typer som skjuter vilt omkring sig. Brottslingar som orsakar att cirka 250 människor i Sverige mister livet och att runt 18 000 skadas (varav 2 500 svårt) varje år. De 250 döda och 18 000 skadade räknas dock inte som brottsoffer. Och förövarna hamnar varken i kriminalregistret eller fängelse. De jag talar om är trafikbrottslingarna. Den frihet egen bil innebär är vi beredda att betala ett högt pris för. 250 döda och 18 000 skadade varje år till exempel. Men det känns inte så bekvämt att tala om brottslingar och brottsoffer i dessa sammanhang. Därför döper vi om företeelsen till ”trafikolyckor” – något som tyvärr händer men som ingen kan rå för. Livet blir lite lättare att leva då.
Men det är inte frågan om några ”olyckor”. Alla som dör eller skadas i trafiken gör det för att de själva eller någon annan kör berusad eller vårdslöst. Ishalka, feldoserade kurvor eller dålig sikt orsakar ingen trafikdöd. Det är alltid, till 100 procent, bilförare som orsakar död och lemlästning! Rattfylleri, vårdslöshet i trafik och hastighetsöverträdelse är kriminaliserat. Jag kan utan darr på stämman påstå att det bakom varje död och trafikskadad ligger ett brott. Bakom varje död och trafikskadad finns det en brottsling.
Fler trafikpoliser, hårdare straff? Nej, de ropen har jag inte hört. De ropen gäller endast vissa slags brottslingar – lömska män från ”särskilt utsatta områden” – någon av de andra! Inte våra grannar i ”särskilt gynnade områden” – någon av oss.