Den demokratiska gåtan

Sverige saknar en ”riktig” regering. Det lär knappast ha undgått någon. Kris? Nej, saker och ting rullar väl på rätt bra ändå. Men mitt i allt döljer sig en gåta.

Foto: Rolf Jönsson

Krönika (GA)2018-10-26 07:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Valet är över och vi har nu ett helt nytt parlamentariskt läge. Nej, men stopp där. Vi har precis samma parlamentariska läge som vi fick efter valet 2014. ”Stötestenen” Sverigedemokraterna är mycket större, men inget nytt läge, ingen ny situation och inga nya problem. Men ändå problem, gamla problem.

Men vad består egentligen problemet av? Vi har ju en nyvald riksdag och det är den som företräder folket i det här landet och bestämmer allt av betydelse för landet. Det gör inte regeringen. Den ska verkställa, det vill säga utföra, vad riksdagen har bestämt, inte bestämma något väsentligt på egen hand. Så sägs det i grundlagen. I grundlagen sägs det också att riksdagen ska bestå av 349 ledamöter, det vill säga människor; några partier tar inte plats i riksdagen.

Att riksdagen i större omfattning utnyttjade sin makt borde gynna demokratin. Ett starkt parlament är en stark demokrati. En stark regering är en svag demokrati. Den nuvarande situationen med svårigheter att bilda en regering är egentligen ett demokratiskt styrkebesked och hälsotecken. Det socialdemokratiska enpartiväldet är sedan länge över och någon arvtagare finns inte. Det öppnar möjligheter till en vidgad och fördjupad demokrati.

Men i verkligheten ser det lite annorlunda ut. Den svenska riksdagen är med 349 ledamöter närmast groteskt och gåtfullt stor i relation till folkmängden. Om man samtidigt betänker att dessa 349 personer agerar påfallande svagt och maktlöst borde man rimligen kunna plocka bort i vart fall 200 av dessa. En riksdag med 149 ledamöter är fortfarande en stor församling. Men varje enskild ledamot är då aningen mäktigare och demokratin effektivare.

Men en gåta dröjer sig kvar. Alla diskussioner och analyser utgår från att samtliga dessa 349 ledamöter har beroende på partitillhörighet en och samma uppfattning i regeringsfrågan (när det alltså inte är frågan om förstahandsönskan!). Är det ens teoretiskt möjligt att till exempel 100 sossar har exakt samma uppfattning i den frågan, eller 70 moderater och så vidare? Har man inom respektive partier kollat det? Eller utgår man helt enkelt från att det är så illa att de 349 makthavarna oreflekterat trycker på den knapp någon annan (till exempel partiledaren) säger åt dem att trycka på. I så fall behövs det inte ens 149 ledamöter i riksdagen.

Somliga rader

Läs mer om