Inleder med att räta ut frågetecknet som uppstod efter förra gången då jag skrev om Årets instruktör på Visby träningscenter. Folk har undrat hur Harald Hoffman fick plats i detta illustra sällskap av presumtiva prisutdelare. Som för övrigt bestod av Anna Jakobsson, innebandyns motsvarighet till Cristiano Ronaldo samt prins Daniel, grabben som gängade sig med tjejen som en gång skall överta den svenska kungakronan.
Förklaringen är det festtal som Harald Hoffman en gång höll i Endre bygdegård, då han hävdade att världen egentligen bara består av två slags människor. Och det är Endrebor och så de som vill bli Endrebor. Glömmer aldrig detta. Så var detta frågetecken rakt som ett utropsdito. Det är naturligtvis fritt fram för andra att köra en ”Hoffman”. Inget hindrar exempelvis att Inger Magnusson vid en sammankomst i Melinska gården byter ut grannsocken Endre mot Barlingbo.
Nu ska det avslöjas, skälet till att jag högst väsentligt förbättrade min spänst under andra halvan av förra året. Yogainstruktörerna Åsa Hedqvist och Teresia Björkqvist finns naturligtvis med i bilden. Men inte fullt ut. Som i yoga är en matta inblandad. Nya dörrmattan. Chefen för det fasta underhållet, Mikael Sahlsten, hade införskaffat en ny dörrmatta till huset där jag bor. Röd och prydd med en heraldisk lilja. Vem nänns trampa med sumpiga näbbstövlar på en sådan skönhet? Inte jag inte. Det blev att ta ett ordentligt Sunnebornhopp varje gång man skulle in. Åt andra hållet också, för säkerhets skull.
Kontaktade bossen och beställde tre exemplar av skönheten. En utanför och en innanför min dörr, samt en som bonad, uppspikad på sovrumsväggen. Här skulle det skuttas som bara den. Nada problema. Ordern skulle effektueras, omedelbart. Men, jag finge räkna med en medföljande faktura. När jag fick klart för mig att notan skulle motsvara en månadshyra, som jag redan i dag dras med alldeles för många, så annullerades orden.
Numera är dörrmattan utbytt mot en mörkgrå ”trampdyna” modell Rusta. Sunnebornhoppen ett minne blott. ”Qvistarna” Åsa och Teresia får axla ansvaret för att jag ska bevara vunnen spänst. Och de gör vad de kan med hjälp av leguaner, örnar och babykobror. Avundas dem icke.
Ser från mitt sovrumsfönster att Kokkolokkoskogen är omgärdad av kravallstängsel och att motorsågarna har kapat rent. Sorgesamt. Tommy Wahlgren gjorde mig minst sagt förvånad när han ställde upp som domare i en semmelätartävling. Slabbigt Tommy, du som är en ofta anlitad seriös debattledare. Semmelätartävling!?! Trovärdighetens gloria har hamnat lite pa skyns.