I oktober organiserade vi om på Gotlands Media. Helagotland.se och Gotlands Tidningar blev till en redaktion. Omorganisationer är oftast en helt intern fråga, men i det här fallet så har det lett till saker som ni läsare märker.
Den viktigaste och mest uppenbara är att GT och GA blivit mer olika. Förut kunde båda tidningarna ta material som producerades av Helagotland.se. I dag är tidningarna, på grund av att den möjligheten nu är borta, mer olika och med mer unikt material.
Vissa saker är naturligtvis ännu samma i båda. Sporten på måndagar är ett exempel eftersom vi annars inte skulle ha möjlighet att täcka alla de evenemang som äger rum på helgerna. Även sådant som vi inte producerar själva, som inrikes- och utrikesnyheter, kan vara lika.
Men vårt kärnuppdrag är lokala nyheter. Det är vad som händer på Gotland, reportagen, nyheterna, allt det som ingen annan kan eller vill eller har möjlighet att berätta är det vi brinner för.
Få platser i landet har en lika bra mediasituation som Gotland med två lokala tidningar, en lokal nyhetssajt och en lokal och väldigt populär radiostation.
Sedan vår omorganisation i oktober har vi på GT och Helagotland.se ansträngt oss extra för att försöka vässa både tidningens och sajtens innehåll. Vad det lett till konkret är att GT i dag har fler sidor med unikt och eget lokalt innehåll än tidigare.
I lördags, till exempel, var 21 av totalt 48 sidor i GT helt lokala. Då är naturligtvis korsord, annonser, eftertext och tv-sidor borträknade, sådant som alltid måste finnas i tidningen.
Men vi som jobbar med tidning vet att det tar lång tid att se effekten av förändringar. Det är som att vända en oljetanker. Och just därför är det glädjande att se att ni som vill betala för lokal journalistik blir fler.
I fredags kom TS-siffrorna, de som visar alla tidningarnas totala upplaga för 2018. För oss på Gotlands Media är det glädjande läsning eftersom GT ökar med 100 exemplar och GA med hela 300 exemplar. I TS-siffrorna ingår numer även de digitala prenumerationerna, och det är naturligtvis där vi ser den största ökningen.
De stora utmaningarna för papperstidningarna kvarstår, och trenden är givetvis tydlig att print tappar mot digitalt. Samtidigt som vi är glada åt att fler följer oss så är matematiken sådan att digitala prenumerationer inte ger lika bra betalt som klassiska pappersprenumerationer och att vi därför hela tiden måste anstränga oss för att hitta nya sätt att arbeta på, nya intäkter.
När vi införde en betalmodell på Helagotland.se för snart två år sedan var vi oroliga för att vi skulle tappa i både räckvidd och trafik. Det gjorde vi också, men bara inledningsvis. I dag är vi sedan länge tillbaka på de höga nivåer vi låg på tidigare när allt var gratis.
Faktum är att vår lokala räckvidd är bäst i landet med bred marginal. De senaste siffrorna från Orvesto visar en lokal räckvidd på drygt 82 procent i desktop och mobil. Sett över de senaste 12 månaderna är den 81 procent, och det är ingen som kommer i närheten av detta i Sverige.
Aftonbladet, som jämförelse, har 68 procent i vårt område. Näst bäst av de vi jämför oss med är Västerbottens-Kuriren som har 70 procent i snitt senaste året.
Allt detta sammantaget, GT:s och GA:s ökande upplagor, Helagotland.ses trafik och räckvidd och P4 Gotlands topplacering bland landets P4-stationer, visar på gotlänningarnas stora engagemang i sitt samhälle.
Det visar också på att gotlänningarna tycker om sina medier. ”Tycker om” som i gillar, men också ”tycker om” som i att det alltid finns ett engagemang för vad vi gör, vad vi bevakar och hur vi bevakar det.
För detta är vi tacksamma. Och vi kommer att fortsätta arbeta för att ge er det ni vill ha, men kanske främst för att ge er det ni inte visste att ni ville ha.
En gång i tiden var jag designerad mello-reporter på Expressen, for land och rike runt och skrev spaltmeter om detta enorma evenemang. Jag fick till och med skaka tass med Lordi på plats i Aten 2006 när de vann med ”Hard rock hallelujah”, och jag blev utskälld av en rasande Carola på ett fullsatt flygplan på väg hem till Sverige.
I år har Melodifestivalen passerat utan att jag ens lyckats höra vinnarlåten. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med detta annat än att tiderna förändras. Inte alltid till det sämre.