Krönika Jag tillhör den ganska stora minoritet som inte tillhör någon minoritet. Jag är man, vit, (äldre än) medelålders, (rejält) heterosexuell, glesbygdsbo (jodå! Visby är glesbygd). Hade jag dessutom varit lågutbildad hade jag uppfyllt alla kriterier på en person som förväntas vara en reaktionär homofob rasist. En sådan som – om jag hade varit amerikan – hade burit fram Donald Trump till presidentposten. En sådan som – här i Sverige – legat bakom Sverigedemokraternas exceptionella framgångar. En sådan som eldar flyktingförläggningar och kastar sten på deltagarna i Pridetåget. En sådan som fnyser av förakt över intellektuella i Stora och Lilla Fjollträsk (Stockholm respektive Göteborg).
Den stora minoritet jag tillhör HAR problem med alla som inte tillhör vår minoritet. Det är det som gör att vi ÄR problemet. Varför ska vi i vår grupp vara så förtvivlat upptagna med att bry oss om dem som inte tillhör vårt mysiga kärngäng? Varför kan vi inte koncentrera oss på vår egen sexualitet i stället för andras? Varför kan vi inte forska i vår egen historia och vårt eget ursprung i stället för att ha synpunkter på andras härkomst? Varför kan vi inte försöka tänka på vårt eget köns tillkortakommanden i stället för att okväda dem av motsatt kön? Varför HAR vi så många problem med alla andra? Och varför kan vi inte fatta att det är vi som därigenom ÄR problemet.
Omvänt är det sällan som flyktingar bränner ned villor i förorterna. Det är sällan homosexuella går ut på stan för att ”knacka strejta”. Det är sällan kvinnor kommenterar våra ölmagar och fula trynen. Alla nu nämnda verkar inte ha några större problem med oss – fast de kanske borde ha det.
Allt detta gör att jag är olidligt trött på oss. Trött på alla oss vita, heterosexuella, medelålders män (i glesbygd eller storstad – utbildade eller ej) som HAR alla dessa problem och aldrig verkar inse att det är vi som ÄR problemet. I stället ojar och vältrar vi oss i självömkan över vilka missförstådda genier vi är som inte röner omgivningens uppskattning och hyllningar.
Jag vill inte vara med i vår stora minoritet längre. Kan man avgå?