I Jane Austens roman Förnuft och känsla från 1811 kan vi läsa om tillbakahållna passioner och undertryckt sexualitet i det viktorianska England. Man får där inte låta sig styras av sina känslor. De får inte vara bestämmande. Man ska vara förnuftig. Då är man klok och förståndig. Låter man däremot känslorna styra är man vimsig och opålitlig. Genom historien har också förnuftet förknippats med manlighet och känslosamhet med kvinnlighet. Otaliga är de belägg för att argumenten mot kvinnors rösträtt just byggde på kvinnors förmenta oförmåga att använda förnuftet (om de nu hade tillgång till något sådant). Kvinnor ansågs vara oförutsägbara rön i vinden som svajade hit och dit påverkbara av minst vindil i endera riktningen. Män, däremot, stod fast förankrade i myllan opåverkbara av annat än rationella förnuftsburna argument.
Och vandrar man bakåt i historien är det likadant, eller värre. Att kvinnan skulle ha något att säga till om var otänkbart i Aten och Rom under Antiken. Torrbollen Platon hade inte mycket till övers för kvinnor. Han hade för övrigt inget till övers för känslor. Han var en asketisk tankearistokrat som ringaktade musik, litteratur och konst eftersom det inte fanns något förnuftigt med att tillgodogöra sig sådant. Han misstrodde allt som inte hade med sanning och vetenskap att göra. Dikten, sade han, ”framställde inte det verkliga livet, utan endast dess skuggbild” – därför var diktning värdelös. Stackars Platon – hur fattigt måtte inte hans liv ha varit.
Numera har man mer allmänt kommit till insikt om att vi människor styrs och påverkas av vårt förnuft OCH våra känslor. Ibland brukar det sägas utgöra ett holistiskt synsätt. En som tidigt var inne på det spåret var professorn i filosofi och akademiledamoten Hans Larsson (1862 – 1944). Hans debutbok från 1892 (nyutgiven 1997) Intuition – några ord om diktning och vetenskap beskriver just samspelet mellan förnuft och känsla och han kan t.o.m. erkänna att ”dikten står högre än vetenskapen”, vilket är förbluffande för att komma ifrån en filosof (Platon vänder sig i sin grav!).
Mer av ”kvinnlig intuition” och mindre av ”manligt förnuft” är med all säkerhet vad världen just nu behöver för att bli en tryggare plats att leva i.
Det hissar vi
Ljuset – det bästa av vårtecken!
Det dissar vi
EU – vad vill man egentligen? Fri rörlighet, men endast för vissa utvalda?