Inför varje sommar planerar jag ge mig av till stränder och sätta upp mitt tält en bit in i strandskogen, inom hörhåll till de rogivande vågorna mot stranden. Där ska jag i solnedgången tillreda en enkel delikat måltid på mitt medhavda spritkök. Dricka ett (eller fyra) glas vin, läsa några kapitel ur en lagom finkulturell bok, göra en lång barfotapromenad vid strandkanten, innan jag fridfullt somnar in i min sovsäck.
Men det blev inte av i år heller. Jag börjar misstänka att jag helt enkelt är rädd för att jag inte ska lyckas få upp tältet! För några år sedan köpte jag ett tält. ”Enkelt att sätta upp även vid stark vind!” stod det i reklamen. Efter drygt två timmar och ingen vind alls hemma i trädgården gav jag upp. Tältpinnarna var kanske ämnade för ett helt annat tält?
Så därför söker jag mig nu, under min turistresa på hemmaplan, till vandrarhem och en natt hos min kusin i Hellvi.
Besöker S:t Olofsholm och ser militär som sätter upp någon slags mast på en gammal militärbunker från andra världskriget (Gotland rustar?). Låter bli att åka till Fårö (i väntan på bron är kön till färjan alldeles för lång). Lyssnar på Smaklösa vid Hellvi skola (”Vi i den här gruppen har samtliga bokstavskombinationer som finns. Utom I och Q”). Besöker Groddagården i Fleringe (mina förfäder bodde en gång här). Fiskeläget vid Hallshuk (”onödigt” vackert). Träffar en man som berättar om ett misslyckat rymningsförsöket från den gamla fångvårdsanstalten i Lärbro.
– Dom stack på kvällen och försökte komma ut till kusten för att stjäla en båt och ta sig över till fastlandet. De fick också tag i en båt och gav sig iväg, men i mörkret såg de inte att de hamnat i Bäste träsk! Träffar även en man som lyriskt talar om lyckan att digitalt numera kunna sköta sitt jobb hemifrån.
– Nu har jag till och med närmare till mitt arbete än till toaletten.
Fyra dagar, fyra nätter. En turistresa på hemmaplan.
Sakta och tålmodigt närmar jag mig den manliga medellivslängden 80,1 år (kvinnor 83,7). Har noterat att jag numera regelbundet studerar tidningens dödsannonser. Någon jag känner? Hur gammal? Den avlidnes ålder har plötsligt blivit intressant och jag konstaterar att allt fler bland de avlidna är yngre än jag. Inte så att jag oroar mig, men det måste ändå betyda något.
Dagens notering, torsdag i Dagens Nyheter (jag är i Stockholm): Tio döda, två är yngre än jag. Inte så värst alarmerande.
Under pappas sista år i livet sa han ofta: ”Nu är alla som dör yngre än jag”.
Han blev 99 år.
Nästa sommar planerar jag ge mig av till stränder och sätta upp mitt tält en bit in i strandskogen...
Mejl: bison.gotland@telia.com