Min gamle vän och kollega, Ulf Glimfalk, jordfästes i onsdags. Cancern tog hans liv. Vi har upplevt en hel del tillsammans genom åren. Nöjer mig med att berätta om när vi var på en veckolång fortbildning Kalmar. Man skulle jobba parvis – reporter och fotograf. Glimmens roll, till vardags fotograf på GA, var given. Det föll sedan på min lott att axla den andra biten. Kan nämna att han senare även övertog pennan…
Första kursdagen fick paren till uppgift att göra ett valfritt reportage som skulle presenters och diskuteras på fredagen. Vi fick alltså tre hela dagar på oss. Glimmen tog sin kamera och jag ett anteckningsblock och så vandrade ut på stan, allt medan skymningen föll. Bara några hundra meter bort, genom fönstret till en gymnastiksal, fick vi se ett gäng som motionerade. Vi knackade på och fick veta att det handlade om Friskis & Svettis. Fotografen tog sina bilder och reportern gjorde sina anteckningar. Nu hade vi alltså tre dagar på oss att finslipa detta presumtiva mästerverk. Men vi vilade icke på hanen. Färdigställde reportaget redan samma kväll. Så som vi var vana att jobba.
Därmed hade vi bundit ris för våra ryggar. Hur i hela fridens namn fördriver man tre dygn i Kalmar? Jo, vi spelade en hel del pingis i källaren under hotellet där vi bodde. Och så knallade vi runt på stan. Jag slet ut sulorna på ett par nya boots från Texas. Duon från Gotland är förmodligen den enda i världen som har besökt samtliga sevärdheter och kaféer i den småländska huvudorten. Minst tre gånger, på tre dagar. Har inte satt min fot i Kalmar sedan dess.
Hur mottogs då vårt reportage? Ett jobb som vi nästan hade glömt när det var dags för redovisning. Skulle vi ha ägnat mera tid åt uppgiften? Inte alls. Glimmens bilder imponerade, som vanligt. Dessutom hade reportern lyckats få till en rubrik som inte gick av för hackor. Alla hade inte klarat uppgiften i tid. Man kan bara undra hur det stod till med fantasi och arbetstempo på deras arbetsplatser…
Fotbollsallsvenskan är igång. Nu återstår en lång och krokig väg innan vi får veta vem som lyfter Lennart Johanssons pokal sent i höst. Om jag finge bestämma så hamnar bucklan långt i söder - i Malmö. Det är där den hör hemma. Olyckligtvis så befinner den sig för närvarande i en klubblokal i en stockholmsförort. Shit happens.
Förklara för mig varför man anlägger bryggerier på Gotland. Det går åt ungefär fem liter vatten för att producera en liter öl. Och vatten är en bristvara på ön. Inte minst efter förra sommarens torka. Inte ett lågtryck mäktade in över den heta kalkstensklippan i Östersjön. Vi har ändå fått lära oss att leva med lågtryck – det i vattenkranarna.