Hon gillar att en större ring kan pigga upp vilken outfit som helst och att den kan få vara ett ”statement” i sig.
När hon var med sina barn och lekte på lekplatsen vid A7, fick hon syn på några bitar som hade trillat ner vid graffitiväggen.
– Jag är en riktig skattletare, vilket mina barn också är, så vi brukar gå och leta om vi hittar något roligt som bara ligger på gatan. Då såg jag graffitibitarna, de låg där som små konstverk. Då tänkte jag att det där kan jag göra något med, berättar Josefin Ringbom.
I hennes sekretär i trä samlar hon alla sina pågående projekt och verktyg. En elektrisk slipfil och resin används för att skapa de nya formerna på graffitibitarna utefter det hon tycker att de passar till, som ett halsband eller ett hårspänne.
–Jag är väldigt rastlös av mig och hittar alltid på nya projekt. Samtidigt som jag gillar att vara hemma, så det behövde vara något som jag lätt kunde stoppa undan när jag var klar, säger hon och tillägger:
– Allting skapar jag utifrån vad jag vill just då. Är jag frustrerad blir det oftast stora maffiga smycken, är jag glad blir det mer pillande med mindre smycken.
Efter några varv på öns loppisar och en del skramlande i hennes eget smyckesskrin i jakt på kedjor, ringar och örhängen skapas varje smycke som blir till unika exemplar. Hela projektet bygger på ett återbruk där gamla ting blir till nya och där graffitirester som annars hade legat kvar på marken, nu kommer till användning.
– Här går inget till spillo, utan alla småbitar sparas och återanvänds till att bli till exempel en detalj i dessa örhängen, säger hon och visar ett runt örhänge där småbitarna samlats i ett mönster i mitten.
”Jag har använt mig av smycken som legat och skramlat i en låda. Men nu har jag använt upp det mesta, jag har nog inga egna örhängen kvar”, säger Josefin Ringbom.
När hon la upp sitt projekt på sociala medier, blev responsen stor och det var många som ville köpa. Något som hon själv har haft delade åsikter kring.
– Jag har pendlat mellan att sälja eller inte sälja mina smycken, jag tror inte vi behöver mer grejer direkt. Snarare tvärtom. Vi behöver konsumera mindre och ta mer hand om varandra istället. Ska du däremot köpa något så ska man i första hand köpa lokalt, återbrukat eller second hand, säger hon.
Planerna att ta projektet vidare till de större kedjorna, är inte något Josefin Ringbom är intresserad av.
– Det finns de som gillar idén och tror på att göra den storskalig, men där är jag inte just nu. Jag gör det här för att det ger mig något och mig ger det bara något så länge det är på mina villkor och utan prestationskrav.
En gammal kedja fick nytt liv med en vacker graffitibit.
Josefin Ringboms konstintresse började däremot inte här, utan hon har en lång historia inom olika konstprojekt. I dag arbetar hon som personlig assistent och trivs bättre med att vara kreatör på fritiden.
– Jag kommer från en konstnärsfamilj och skapande är ofta förknippat med ångest. Men jag köper inte riktigt det, jag tror på att må bra. För min skull och framförallt för mina barns skull. Så jag försöker skapa ett liv som passar mig i den period i livet jag är i dag. I dag passar det mig att ha ett jobb att gå till, komma hem, vara mamma och göra det som jag finner lustfyllt.
Vad hennes smyckesprojekt kommer bli framöver, vet hon inte än.
– Jag har alltid varit väldigt självkritisk och haft mycket ångest, men nu har jag bytt ut prestationen mot lust. Jag frågar inte längre om lov, utan nu gör jag som jag vill. Just nu vill jag göra det här projektet, men det kanske jag inte alltid vill och då får det vara så.