2 300 skall ha dött i Sverige, på Gotland är dödstalet osäkert, kanske ingen avled. Uppgifterna om Asiaten är nämligen något knapphändiga, till exempel skrev tidningarna överraskande lite om den, men Anders J har kommit fram till att uppemot 7 000 gotlänningar blev sjuka.
Bästa statistiken hittar man från skolan. Drygt hälften, 4 500 elever, av de gotländska skolbarnen var sjuka. Anders minns själv hur ett 40-tal elever i Othem skola, där han gick trean, var hemma och sjuka. ”Vi femton friska samlades i skolans minsta klassrum”.
Annat läsvärt i Haimdagar som nu kommit ut efter ett längre uppehåll:
Anders J gillar att ifrågasätta ”sanningar” och nu hävdar han att Vårfrukyrkan, dagens Visby domkyrka, inte var en helt tysk kyrka, inte alls tyskarnas församlingskyrka. Jo, tysk gästkyrka, i övrigt var den både tysk och gotländsk. Tyskarna hade ett tag S:t Nikolai som församlingskyrka.
Han tar också upp domkyrkans byggnadsår som alla forskare inte varit helt överens om. Bygget lär ha startat runt år 1190, invigningen 1225.
Anders Johansson har också läst - och berömt - Tryggve Siltbergs stora bok om Landet Gotland. Men han säger sig vilja komplettera en del om stadens styrande råd – en komplettering som fyller tio sidor! Han placerar första tyska rådet i Visby troligen till år 1212, sen fanns här samtidigt både ett tyskt och ett gotländskt råd fram till 1300-talets början då en sammanslagning skedde.
De första rådhusens placering är osäkra, men tyskarnas kan ha legat snett emot Helgeandskyrkan, gotlänningarnas var kanske den så kallade Gutestugan vid S:t Hans. Det så kallade Vinhuset vid Strandgatan byggdes först till sammanslagningen.
Industrihamnen vid Ahr med delvis unika bilder och mera om nazismen på Gotland är annat av innehållet i tidskriften. Anders J dominerar men Richard Magne fortsätter att berätta genom sin till synes outsinliga dagbok, och Tryggve Siltberg har suttit hemma i Skåne och skrivit om de medeltida korstågen österut, främst i Estland och Lettland. Då speciellt 1220 års mer eller mindre katastrofala korståg då svenskarna mer eller mindre slaktades och Gotlands biskop Karl av Linköping dödades. Karl var intressant ur gotländsk synpunkt eftersom han kan ha haft ett finger med i spelet vid tillkomsten av den gamla Gutalagen.