Det hävdar den Visbybaserade kulturprofilen Åke G Sjöberg. Och han gör det i en text i "Gusem 11", Historiska föreningen på Gotlands färska årsbok.
"Den blomstertid" finns först med i Jesper Swedbergs 1691 utgivna psalmbok. Som brukligt då, utan angivande av författare. Ofta anges den i psalmforskningen gå tillbaka på den latinska studentvisan "Tempus adest floridum".
Israel Kolmodin utsågs 1692 till superintendent (biskop) i Visby. Men han är på Gotland endast en gång fram till 1694. "Det borde ha dragit undan fundamentet för alla föreställningar om att Kolmodin skulle ha skrivit den år 1694 tryckta sommarpsalmen på Gotland". Men olika teorier finns.
Kolmodin efterträddes av Jöran Wallin. Och denne berättar i sina "Gothländska Samlingar" från 1747 om sina företrädare. Om Kolmodin skriver han bland annat att denne dagligen spatserade från prästgården i Lärbro till Ganns ödekyrka och Hångers källa.
Under en sådan spatsertur skulle Kolmodin ha "componerat" sin psalm. Därmed hade "Den blomstertid" inte bara fått en författare utan även en födelseplats. Enligt Åke G var det sedan från sent 1800-tal lokal medvetenhet och patriotism som odlade minnet av Israel Kolmodin.
Något som ifrågasatts i nutid. Bland andra ville hymnologen Allan Arvastson i avhandlingen "imitation och förnyelse" 1971 frånta Lärbro, Gotland och Kolmodin denna psalm. Han menade att den stödjande traditionen var en sent tillkommen konstruktion.
I 1982 års psalmbok behandlades "Den blomstertid" senast och då ganska hårdhänt. Två verser ströks och en nyskrevs. Den bearbeterska som gjorde detta (Britt G Hallqvist) "var för övrigt mer gotländsk än Kolmodin någonsin blev", påpekar Åke G Sjöberg.
Han diskuterar avslutningsvis några tänkbara dåtida författare. Bland dessa även en kvinna, Sophia Elizabeth Brenner. Men: "Att någon efter mer än 300 år skulle hitta de icke betvivelbara bevisen på en viss författare ter sig inte sannolikt", summerar Åke G Sjöberg.
Diskussionen om "Den blomstertids" upphov lär fortsätta.
Men den 11:e årgången av Gusem rymmer flera intressanta artiklar inom skilda ämnen.
Gunilla Jonsson skriver om de två första tryckfrihetsrättegångarna i Visby. Båda startade 1822 och båda handlade om ärekränkning. Att Visby har en lång historia framgår av det första åtalet, som hade sitt ursprung i en tvist som fortsatte under ett möte i ett av stadens fortfarande mer välkända sällskap, DBW.
Konsul Chasseur hade genom en begäran om votering i DBW försökt få kapten F L Rosenquist utesluten. Ordföranden vägrade dock ta upp det och någon votering skedde inte. Och en konflikt mellan den välkände handelsmannen Jacob Dubbe och landshövding Jacob Cederström spelade en tung roll i skeendet.
Det var Chasseur som stämde Rosenquist för att denne i Wisby Tidning publicerat en skrift med ett "emot mig högst smädeligt och skymfande innehåll". Talan skulle däremot ha riktats mot den ansvarige utgivaren men Wisby Tidning hade då ingen sådan och det hela avvisades av rättsformella skäl.
Michael F. Scholz arbetar vidare inom sitt specialområde serievärlden. Här analyserar han hur serier utnyttjades för propaganda under andra världskriget och en särskild granskning bestås Rysslandsbilden i svenska serier.
Jörgen Hedman skildrar Svenskbybornas ankomst till Sverige och särskilt deras etablering på Gotland.