"Släkten Säve - 300 år på Gotland" heter den släktkrönika som Anna Säve-Söderbergh nu ger ut.
– Jag har hållit på med boken lite av och till. Vid tvåhundraårsminnet av Per Arvid Säves födelse (1811) började jag titta mer på materialet.
Till sin hjälp hade hon bland annat tidigare nedskriven släkthistorik som var av privat natur och aldrig varit publicerad. Hon hittade också en anteckningsbok från en tidig släktmedlem och har bedrivit egen forskning. .
– Som allt annat har det blivit mycket tid nu i och med coronan och plötsligt så blev det av.
Titelns 300 år är dock något missvisande. Faktum är att släkten var frånvarande på Gotland under nästan hundra år. Författaren anger 1721 som startåret. Då gifte sig handelsresanden Hieronymus Gottschalk Säve från Lübeck med köpmansdottern Johanna Lange i Visby. Men när Per Arvid Säve avled 1887 hade övriga släktingar flyttat till fastlandet. Anna Säve Söderbergh "återinförde" släkten när hon flyttade till Gotland 1979, hennes farmor var född Säve.
Namnet Säve har dock levt kvar i olika sammanhang. Per Arvid Säve är välkänd som grundare av Gotlands Fornsal där också Sävesalen återfinns och som akvarellmålare med Visby- och Gotlandsmotiv. Dock är han inte som många tror namngivaren åt det välkända förra namnet på Visbys gymnasieskola, Säveskolan, av eleverna ofta kallad bara Säve.
Det namngavs i stället till åminnelse av Per Arvids far, Pehr Hieronymus Säve. För 200 år sedan,1821, grundade han och var förste rektor för Wisby gymnasium på Strandgatan. I dag heter stadens gymnasium åter nästan samma namn eller Wisbygymnasiet.
– Det var ett lite komiskt byte. Motiveringen var att man inte ville associera till gamla tiders läroverk men det nya namnet är ju väldigt likt det gamla.
I området återfinns dock ännu Säves väg.
Vilken släktmedlem tycker då författaren är mest fascinerande?
– Per Arvid Säve för att han är så mångsidig.
En släktkrönika tenderar lätt att bli för "familjevänlig" och ibland snårig. Men Sävesläkten rymmer flera stora personligheter vilket gör den oftast intressant även för icke släktanknutna. Och ett släktträd gör att man kan hålla isär personerna.
Och läsaren delges många intressanta eller kuriösa fakta. Som att Salomon Fredrik Säves sommarställe på Djurgården benämndes Säves villa vilken dock omdöptes till den spanske Sverigeambassadörens förslag Sevilla. Eller att språkmannen Carl Säve på 1840-talet gav gutamålet just det namnet. För det hade man dock önskat lite mer belägg.
Volymen är också rikligt illustrerad med foton på släktmedlemmar men även med ett flertal av P A Säves akvareller.
Anna Säve-Söderbergh bor på Gotland sedan 1979. Hon flyttade hit tillsammans med Gotlandsfödde maken Rangvald Larsson som hon under sin tid vid Bibliotekshögskolan träffade när båda var med på samma resa till dåvarande Sovjet. Då kom hon närmast från Göteborg, men hon är född i Umeå och bodde under skoltiden i Örnsköldsvik. Författaren har således även Söderbergh ingående i namnet och dubbelnamnet är nu vanligt i släkten.
– Min farmor Inga Säve gifte sig med Gotthard Söderbergh och de ville ha båda namnen. För mig blev det aktuellt när jag flyttat hit, då var det tillåtet enligt nuvarande namnlag att ha dubbelnamn.
Här var Anna Säve-Söderbergh verksam som bibliotekarie, bland annat på Gråbo- och Almedalsbiblioteken tills hon gick i pension 2011.