Dansaren Robert Söderström och cellisten Carl Henning Fredriksson har vuxit upp sida vid sida på Gotland. Därefter tog sig de båda ut på olika håll i Europa för att utbilda sig och arbeta, innan vägarna korsades i Karlstad.
– Vi träffades hösten 2019 på Wermland opera. Ovetandes om varandras yrke så möttes vi på scenen i en produktion. Sedan blev det saffranspankaka, säger Henning och skrattar.
– Bokstavligt talat alltså, tillägger Robert.
Nu är duon de fjärde i ordningen som fått Länsteatern och Danskonsulentens residens på Gotland. Där tar de sig an att klä av den beryktade kulturmannen i föreställningen "Den siste kulturmannen?".
– Kulturtant är ju positivt laddat och vi undrar vad vi kan bidra med för att kulturmannen ska få sanna positiva klang, säger Henning.
Han tillägger:
– Om han ska finnas kvar och inte vara avskydd, hur kommer han då se ut?
Klockan 17 på onsdagen kommer 50 personer få ta del av en provföreställning och möjligtvis kan de få svar på frågan om den siste kulturmannen.
– Målet är att ställa frågor, det krävs för att skapa en positiv diskussion för att komma vidare och förebygga framtida problem, säger Robert.
Han tillägger:
–Vi har inte lösningen men vi kan ställa frågor.
I Värmland gjorde duon en drygt 20 minuter lång föreställning för en nätt publik á fyra personer som innehöll segment från "Den siste kulturmannen?". Den efterföljande diskussionen varade i över en timme.
– Om folk vill stanna kvar och samtala kommer det finnas möjlighet till det. Man hinner ändå med fotbollen, säger Robert och skrattar.
Duon har tillsammans gjort grundlig efterforskning kring mansrollen där bland annat uppväxten på Gotland innefattas. Resultatet har, som Robert förklarar det, kokats ner till aspekter som nu tagit plats i föreställningen.
Samtidigt passar duon på att bryta normer kring begreppet duett. För i "Den siste kulturmannen?" sitter inte Henning enbart still och bistår Roberts rytmiska rörelser, och vice versa.
– Hela verket är dynamiskt. Normalt sett arbetar jag inte med hur jag rör mig sceniskt men nu blir rörelsen en del av uttrycket. Det tillför en ny dimension, säger Henning.
Tillsammans verkar de funnit ett gemensamt språk bortom den klassiska duetten och Hennings cello kommer eventuellt få en större roll än att bara musiksätta.
– Robert frågade mig vad han fick göra med cellon och jag sa "inte ta sönder den", skrattar Henning.