Något som bland annat hänger ihop med problemen med arvodering, det vill säga att kunna ta tillräckligt betalt för föreläsningar och annat som är kopplat till bokutgivningen. 73 procent uppgav att de gör uppdrag inom sin litterära verksamhet utan att få något betalt.
– Det överraskar egentligen inte. Det är mycket problem med arvoderingen. Arrangören kan nästan ge mer pengar till en ljudtekniker men kommer du och berättar om en bok så kan det heta att "du får ju marknadsföring", konstaterar Cecilia Herdenstam.
Hon är biblioteksutvecklare vid Länsbiblioteket och har varit projektledare för kartläggningen som genomförts av journalisten Maria Molin. Enkätundersökningen genomfördes runt årsskiftet 2019/20 så den härrör således från ett normalår, före pandemins genomslag.
48 verksamma, eller drygt hälften av de tillfrågade, svarade. Där ingår inte enbart författare utan även exempelvis illustratörer, översättare, skribenter och handlare. De flesta av dem arbetar med sin litterära verksamhet på deltid. Endast sju svarade således att de arbetar heltid och 11 att de delvis kan försörja sig på den litterära verksamheten.
Arbetsro, en inspirerande miljö, ett rikt kulturutbud och närheten till läsekretsen hör till fördelarna med att verka litterärt på Gotland. Här finns också ett generellt sett stort intresse för lokalhistoria och kultur hos allmänheten.
Bland önskemålen märks behov av att synliggöras och nå ut läsare och uppdragsgivare. Varianter på temat litteraturfestival återkommer, således en bredare variant än de mera nischade, nedlagda deckardagarna.
– Av de som är skrivna på Gotland är det inte så många som skriver deckare.
– Många skriver fakta, gotlandica. Sockenböcker är vanligare här än på de flesta håll, det finns en härlig lokalpatriotism i att sprida kunskap om sin plats.
Är någon genre underrepresenterad i det gotländska utbudet?
– Det är svårt att säga, det finns ju skönlitteratur. Men kanske poesi, funderar Cecilia Herdenstam.
Något överraskande är det låga antalet aktiva litteratursällskap för en viss författare. Det finns två, för Gustaf Larsson och Anna Kajsa Hallgard.
Rapporten och dess förslag på insatser för att främja den lokala litteraturen har använts som underlag i den nyantagna regionala kulturplanen. Hittills har litteraturen inte funnits som ett eget konstområde inom den regionala organisationen.