Sedan barnsben har Viktor Klintbom gillat filmerna om Jönssonligan skarpt. Det var för sex år sedan hans idé föddes om den dokumentär han nu färdigställt.
– Idén grundade sig egentligen i att det inte funnits någon sammanställande dokumentär. Det har nästan varit ett mysterium hur Jönssonligan kommit till från början, säger Viktor Klintbom.
Resultatet är den dokumentär han själv har velat se.
Viktor Klintbom gick Filmgymnasiet i Visby och är utbildad manusförfattare genom manusutbildningen Story Academy vid folkhögskolan i Fårösund.
I tre års tid har han gjort research för dokumentären och varit anställd som redaktör det senaste året. Tillsammans med producenten Viktor Gauffin har han gjort dokumentären för Felix Herngrens produktionsbolag FLX. Det timslånga resultatet ska visas för hela svenska folket på TV4 och C More på annandag jul.
I dokumentären varvas klipp från de tio filmerna med nygjorda intervjuer med medarbetare och fans, samt bakommaterial.
Totalt tio filmer om den vuxna Jönssonligan har det hittills blivit, plus fyra som handlar om de brottsliga kumpanerna som barn – en av dessa filmer är dessutom inspelade på Gotland.
För många är det de första fem 80-talsfilmerna med Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson, Ragnar Vanheden och Dynamit-Harry, spelade av Gösta Ekman, Ulf Brunnberg och Björn Gustafson, som gjort störst avtryck.
Dessa är också Viktor Klintboms favoriter.
– Mitt första minne har jag av "Jönssonligan på Mallorca" från när jag var fem eller sex år. Jag sögs in snabbt till den världen med karaktärerna och kupperna, säger han.
Den 4 december i år var det exakt 40 år sedan den första filmen i serien, "Varning för Jönssonligan", hade biopremiär.
– Det var en bonus att vi kunde få dokumentären klar lagom till 40-årsjubileet, säger Viktor Klintbom.
Namnet på dokumentären, "Lysande Jönssonligan – 40 år", var Viktors idé – en nickning till citatet "Lysande Sickan" som Ragnar Vanheden gärna slänger sig med i filmerna.
Viktor Klintboms käraste karaktär är Gösta Ekmans Sickan, som deltog i de fem första filmerna. Dock är det svårt för honom att utse den bästa filmen.
– Man har olika relationer till alla, men den klassiska filmen som har de flesta ingredienserna är "Jönssonligan får guldfeber". Där finns den klassiska konstellationen med Sickan, Vanheden, Harry, Doris, Wall-Enberg och Biffen.
I samma film finns också den bästa scenen, menar Viktor. Den då Sickan blir hängande i visaren på den fiktiva väggklockan på tornet av Stockholms stadshus. Även sekvensen med mathissen i "Jönssonligan dyker upp igen" är episk, menar han.
– Det är en fram- och tillbakahumor och förväxlingar som tillsammans blir otroligt bra.
Jönssonligan gjorde stor succé hos publiken på 80-talet och greppet med kriminalkomedi var något den svenska filmscenen inte sett mycket av tidigare, menar Viktor Klintbom, som också tror att framgången beror mycket på att både vuxna och barn kan hitta något att tycka om.
– Grundkonceptet är väldigt bra från början, med kupper som inkluderar både komik och spänning. Det är också intressant att karaktärerna både kompletterar och lägger krokben för varandra. Det finns en sårbarhet i att de behöver varann, dels för att må bra men också för att de ska kunna genomföra sina kupper.