Årets utgåva, årgång 93, av Fornvännernas årsbok "Gotländskt Arkiv" (redaktör Cathrin Emdén, Fornsalens förlag) är ett så kallat öppet nummer. Något som efterlysts från medlemshåll sedan temainnehåll blivit vanligare under de senaste utgivningsåren.
Hösten 2020 gjordes därför en efterlysning där intresserade författare fick skicka in sina bidrag i valfria ämnen. De inkomna artiklarna granskades därefter av experter på respektive ämnesområden och efter dessas utlåtanden gjordes det urval som nu återfinns i årsboken, årgång 2021. Avslutningsvis presenteras också författarna där majoriteten av namnen är välbekanta sedan tidigare.
"Att göra platsen till sin" innehåller sju bidrag. Det generella utgångsläget är att människor i alla tider lämnat spår efter sig. Spår som forskare försöker tyda och tolka. Boktiteln är också densamma som på det inledande bidraget.
I detta tar Fredrik Blomgren, samordnare för världsarvsdagen för barn och unga, och Jeremy Hardy, guide och pedagog vid Gotlands Museum, upp just guidning. Under fyra år har duon guidat 5 000 skolungdomar i Hansestaden Visby.
Tobias Lindström, doktorand i arkeologi vid Stockholms universitet, berättar om grottan Stora Förvar på Stora Karlsö och då om det spektakulära området kannibalism. I "Stora Förvar och kannibalism i svensk press" skildrar han upphovet till sådana slutledningar, främst de benfynd som gjordes i samband med utgrävningar i och vid grottan under sent 1800-tal. Författaren är dock tveksam till om kannibalism verkligen praktiserats i grottan.
Arkeologen Peter D`Agnan, berättar om det mytomspunna bulverket i Tingstäde träsk. I "Bulverket ger nya perspektiv" redovisas olika teorier om träkonstruktionens funktion. Författaren menar, efter en analys av byggnadsdelar från bulverket och tidigare forskares rön, att mystiken snarare har tätnat och att det fortfarande finns fler frågetecken än svar.
Han menar dock att han nu har stoff till en helt ny infallsvinkel och lovar att återkomma till denna.
En av de verkligt tunga Gotlandsforskarna, landsarkivarien emeritus Tryggve Siltberg, avslutar boken med "Balduin 1233 – ett historiskt alternativ för Baltikums kristnande". Balduin var en påvlig legat som försökte skapa fredligt samarbete med ursprungsbefolkningarna.
Övriga tre bidrag tar upp dopfuntar, fynd av finkeramik från romersk järnålder samt klosterbildning.