Tidigare höll Calle Brobäck under många år kurser för nyinflyttade. Idén till ”Kleiv pa” föddes när hans hustru flyttade till ön och mottogs med erbjudande om en gratis biltvätt och ett paket kaffe.
– Jag tänkte att det måste finnas bättre sätt att ta emot nya gotlänningar, berättar Calle Brobäck och tillägger att hustrun inte ens ägde en bil.
När folkhögskolan fick skåningen Tomas Nilsson som rektor efterfrågade han en kurs för nyanlända. ”Kleiv pa” startade 2006, och Calle Brobäck introducerade efter det Gotland och det gotländska för hundratals nyinflyttade. När han slutade vid folkhögskolan 2019 lades dock kursen ner.
Efter det har Gotland fått mer än 1 500 nya öbor, men först i våras väcktes tanken på att återuppta någon form av introduktion för de som flyttat till ön.
– Annika Grönhagen från Bilda ringde och frågade om jag var intresserad av att hålla en studiecirkel. De hade visst haft någon fastlänning inne på kontoret som efterfrågat en kurs, berättar Roland Olsson som inte var svår att övertala.
– Jag tycker att det ska bli kul. Jag är gotlänning i grunden och har en hel del erfarenhet efter att ha jobbat 40 år på Gotlands Allehanda, säger Roland Olsson.
Calle Brobäck är mycket nöjd med att hans idé om ett bättre välkomnande får en fortsättning. Det blir alltså en kulturpristagare (Roland Olsson 2016) som tar över efter en kulturpristagare (Calle Brobäck 2014). Redan under tiden på GA var Roland en drivande kraft bakom Gotlandsrevyn, och efter pensioneringen har han varvat böcker med teater och en mängd föreläsningar i olika ämnen.
– Jag tycker om att göra research, så i stället för att hålla samma föredrag flera gånger har det blivit nya hela tiden. Om socknars historia, böcker, gatunamn, revyhistoria och om beredskapstiden bland annat, berättar Roland Olsson.
Nu är det dags att göra ny research. Vad vill de nya gotlänningarna veta?
– Man borde kanske fråga sig vad de behöver veta, säger Roland som tänker varva basfakta om hur ön styrs med sägner, historia och lite om det gotländska kynnet. Det blir kanske svårt att begränsa sig, men jag vill även berätta om stora händelser och evenemang som återkommer varje år, säger Roland Olsson som har läst tidningarna extra noga den senaste tiden.
– Jag får utgå ifrån att deltagarna har olika bakgrund och skilda intressen. Det är upp till mig att bestämma innehållet, säger Roland Olsson som tycker det är skönt att det inte finns någon läroplan.
På Youtube finns korta filmer om hur man bör prata med gotlänningar, och om hur öborna beter sig. På 1930-talet beskrev sociologen och högermannen Adrian Molin gotlänningen i boken ”landskapskynnen”. Enligt Molin är öborna fysiskt välutvecklade, ofta storvuxna och muskulösa, därtill idrottsintresserade. Men han tillägger att gotlänningen gärna vill ha det gott och bekvämt, och att han därför inte anstränger sig överdrivet.
Med start den 15 september ska deltagarna träffas åtta gånger, vilket inkluderar en vandring i Visby och en utflykt till ett ännu inte bestämt smultronställe. Även om det blir intressanta och faktaspäckade träffar finns den en punkt som kanske är viktigare – kaffepausen.
– Jo, den är mycket viktig. Många nyinflyttade saknar ett nätverk på ön, och för dem blev ”Kleiv pa” ett tillfälle att knyta nya kontakter. Jag vet flera som fått vänner för livet genom kurserna, intygar Calle Brobäck.