Det blev, som hon själv i förhand utlovat, känslosamt i Marie Nilsson Linds avsnitt av Så mycket bättre.
Känslorna börjar flöda redan i inledningen där Babben Larsson är med i ett videoklipp.
Babben Larsson berättar att hon alltid sett Marie Nilsson Lind som en stor paradox eftersom hon tar stor plats med det hon gör, men inte med den hon är, och skickar med en hälsning:
– Hej Marie, det är så roligt att du är med i Så mycket bättre tycker jag. Programmet tycker jag passar dig så bra för du är så mycket bättre än du någonsin vågar tro.
Meddelandet fick tårarna att börja rinna för Marie Nilsson Lind och känslorna fortsatte att svalla när Moonica Mac tolkade Ainbusk singers låt Lassie.
– Oj, vilken upplevelse, sa Marie Nilsson Lind efteråt. Det här var utöver allt jag kunde tänka mig, jag är full av beundran. Ta mig attan, jag tror att jag är lycklig.
När Moonica Mac som egentligen heter, Lisa Linnea Brolander, fick veta att Marie Nilsson Lind skulle medverka i programmet lyssnade hon på låten Lassie och grät sedan i två dagar.
– Lassie har blivit en metafor för mäns våld mot kvinnor, säger hon om sin tolkning av låten.
I programmet pratar Marie Nilsson Lind även mycket om sin syster Josefin Nilsson eller "Josa" som hon kallar henne.
– Josa hade en fart i livet. Hon var kraft och kärlek och otroligt rolig, hon skrattade högt som en fiskmås. Hon lärde mig hur man ska leva. Samtidigt var hon skör och sårbar.
Den sista föreställningen Marie Nilsson Lind och Josefin Nilsson gjorde tillsammans var Systrarna sisters som de spelade på länsteatern. Andreas Mattson valde att tolka låten "Innan livet är förbi" som utgjorde finalen i Sistrarna sisters.
– Jag tycker att när man sett det här programmet verkar det vara så kul. Vad blev man, ännu olyckligare och inte får man i sig någon mat heller, säger Marie Nilsson Lind med tårarna strömmande ned för kinderna efter att hon lyssnat på Andreas Mattsons tolkning.
Hon själv valde att tolka låten Somewhere in Stockholm av Daniel Adams Ray och Avicii.
– Det var en rad som slog an i mig, det svarta som finns kvar inuti mig och att jag kände igen mig så mycket i originaltexten; vart tar alla själar vägen sen när de inte finns i livet? Det är nog en fantastisk orkester i himmelen och det vill jag försöka säga i den här sången, säger hon.