Musikfesterna vid Trojaborg och musikcafét på Borgen (och senare även i kvarnen Högan) minns de som var aktiva i Gotlands nöjesliv under 1970-talet. Men musiktillställningar anordnades på många håll runt om på ön. Och denna musikaliska gör det själv-epok, från arrangemang till musik, ägnas 13 sidor i årets sista utgåva av Haimdagar, dubbelnumret 9-10.
Det är Thomas Fernström som skildrar denna del av den gotländska musikhistorien men Haimdagarredaktören Anders R Johansson kan inte undvika några tilläggsrader.
På Trojaborgsfesterna spelade allt från riksnamn som Peps Blodsband, Blå Tåget och Ragnarök till blivande klassiska Gotlandsband som (Slite) Cement, Miklagård och Smaklösa. På Musikcafét spelades den klassiska LP:n "Vad gör egentligen algerna på vintern?" in.
Men Haimdagar rymmer förstås även andra ämnesområden. Idrotten får sitt när Anders R berättar om Slite idrottsförening, som började sin verksamhet 1919. 1966 övergår hockey och orientering i särskilda klubbar (Graip respektive Rauken).
Dick Wase har med flera bidrag. Bland dessa "Hade Sveakungen inverkan på det gotländska bildstenarna?" med bland annat en vacker helsida bildstenar som illustration. Författaren menar sig ha hittat och presenterar en tidigare okänd pusselbit i ämnet.
Dessutom ett flertal kortare texter som "När kommunisterna fick en (1) röst i Alva 1928". Den senare visade sig vara en öländsk proteströst.
Avslutning sker med ett tjugosidigt textsjok ur Ekebybonden Richard Magnes dagbok.