I "Socialdemokratiska noveller" gör han på samma sätt, blandar fakta och verkliga personer med fiktion. Kända S-namn som Kata Dalström, Hjalmar Branting och Olof Palme sätts in i fiktiva sammanhang. Novellerna är, med ett undantag, skrivna under 2000-talet och det socialdemokratiska temat har Björn Runeborg burit med sig från uppväxten i Visby. Han föredrar novellens koncentration och även hans romaner är komprimerade historier, oftast omkring 150 sidor.
– Jag har skrivit massor med noveller, oftast publicerade i tidningar och några också i Gotlands Allehanda. Den äldsta i boken handlar om Per Albin Hanssons sista spårvagnsresa (han avled efter en sådan 1946). Den skrev jag på 1960-talet och den publicerades i tidningen Vi 1971. Då fick tidningen klagobrev om att jag var för ung och gav mig ut för att kunna veta något som jag inte kunde veta, minns Björn Runeborg.
Något som medförde att han blev lite förskräckt och det det dröjde innan han skrev igen. Men det socialdemokratiska temat levde kvar.
– Jag har sedan barndomen varit intresserad av vad socialdemokratin är för någonting. Jag växte upp i en villa på Söderväg och då hamnade jag i Södervärnsskolan. Alla mina klasskamrater kom från Länna, som var en utpräglad arbetarstadsdel, och alla var socialdemokrater.
– Jag tänkte "vad är socialdemokrati", den frågan kom tidigt till mig. Jag har alltid tänkt att jag ska söka besvara den frågan och det bästa sättet att förstå någonting är att skriva en berättelse om det. Så fort man börjar skriva en berättelse upprättar man en logik och en framåtrörelse som gör att man kan formulera allt möjligt som kommer att dyka upp när man skriver.
– Det är det som gör det så lockande att skriva fiktiva berättelser. Jag skriver nästan aldrig självbiografiskt, det intresserar mig inte. Den fiktiva berättelsen är min genre, fastslår Björn Runeborg.
Björn Runeborg har varit författare till professionen i 60-talet år. Men från början är han utbildad civilekonom vid Handelshögskolan. Under något år jobbade han på personal- och ekonomiavdelningarna vid Saab i Linköping.
– Men jag tröttnade och har sen alltid haft i huvudet att skriva historier. 1959 deltog jag med en novell i en av Bonniers anordnad litterär tävling för studenter. Den fick ett hedersomnämnande, då satte jag i gång. Redan på Saab skrev jag på min deburoman som antogs, då sa jag upp mig.
Björn Runeborg gjorde författardebut 1962 med romanen "Utflykten" och samma år kom en radiopjäs.
– Radiopjäsen skickade jag till Sveriges Radio, den kom 14 dar innan. Jag debuterade för övrigt samma dag som Sven Delblanc, förlaget gav ut oss samtidigt.
2018 års Augustpristagare utses den 26 november vid en gala i Stockholms konserthus. "Socialdemokratiska noveller" tävlar i klassen "Årets svenska skönlilterära bok".
– Då kommer jag att vara på plats.
Vad ska du göra med prissumman, 100 000 kronor, om det blir tredje gången gillt?
– Är det en prissumma, det var bra. Det passar utmärkt, jag vet verkligen vad jag skulle använda den till. Jag håller på och försöker sälja min lägenhet i Södertälje, den är för stor. Alla barnen bor på Södermalm så jag vill köpa något i närheten av dem.
Björn Runeborg är redan mitt uppe i nästa bok. Även i denna handlar det om verkliga personer i en fiktiv berättelse. Nu är spelplatsen Gotland liksom den varit i flera av hans tidigare romaner. Som båda de han tidigare nominerats för, "En tid i Visby" 1996 och "Väduren" 1999.
– Den nya handlar om en, som jag tror, ganska okänd gotländsk poet. Anna Cederlund som växte upp i Hörsne och publicerade en diktsamling efter sin död, hon dog bara 26 år gammal 1910. 1904 vikarierade hon som lärarinna i Väskinde och kom då i kontakt med konstnärsparet Carolina Benedicks-Bruce och William Blair Bruce. Så jag parar ihop dem.
– Jag upptäckte henne för ett par år sedan när några av hennes dikter publicerades i en antologi med svenska poeter.
Björn Runeborg har varit i Hörsne under researchen. Bland annat har han letat efter Anna Cederlunds gravplats på kyrkogården men inte hittat den där. Så nu tar han GA till hjälp och undrar om någon känner till var poeten Anna Cederlund är begravd. Den som vet något kan kontakta författaren direkt eller undertecknad.