Det är inte en särskilt bluesig dag vi träffas, för det är den första riktigt varma och soliga dagen på året, men blues är ämnet för dagen. Runt ett bord på en gräsmatta sitter två gamla och två nya arrangörer av Hide blues. Örjan Klintberg och Björn Persson, musiker i bluesbandet som bär Björns namn, har varit med och arrangerat spelningar i Hides stenbrott i många år.
– Första gången var 1996, berättar Örjan.
Då hade stenbrottet redan varit en etablerad kulturscen under ett par års tid och kommit att kallas ett ”kulturbrott”. Konstnären Pye Engström var först ut med en utställning 1993. Fem år senare byggde Hidegruppen, som arrenderar platsen, en permanent scen. Då uppfördes också loger, förråd och toaletter. Sen dess har platsen använts både för publika konserter, föreställningar och utställningar och för privata tillställningar som bröllop.
– Det är Gotlands enda scen med naturlig akustik, säger Björn Persson.
Och tillägger:
– Vi spelar förstås förstärkt, men en gång när strömmen försvann så gick det att få lyssningsbart ljud från scenen med en liten batteridriven förstärkare som ryms i handen.
Björn Persson bluesband har varit en konstant i festivalen; förutom Björn och Örjan ingår trummisen Tommy Broström i konstellationen. De har spelat tillsammans i sådär 20 års tid.
– Vi är inte proffs... men professionella! säger Örjan Klintberg.
Kända svenska blues- och rockartister som Claes Yngström, Rolf Wikström, Sven Zetterberg, Coste Apetrea och Lisa Lystam har alla uppträtt i kulturbrottet.
Vid en av de första festivalerna fanns också den finske supergitarristen Jukka Tolonen (Tasavallan Presidentti mm) på plats.
2015 kom Ida Andersson band med på Hide blues för första gången. Bandets frontfigur Ida Andersson Jupiter är mycket aktiv när det gäller att vaska fram kunskaper om kvinnliga bluesmusiker som ”glömts bort” eller fått en alltför undanskymd roll i musikhistorien. Ida droppar några namn som inspirerat; Memphis Minnie, Koko Taylor, Sister Rosetta Thorpe, Lucille Bogan...
Ida har bland annat deltagit i satsningen ”Ladies got the blues”, hyllningskonserter som gjorts på anrika Fasching i Stockholm. 2016 värvades Linn Klintberg till bandet. Hon är dotter till Örjan och lärarkollega i Visby till Ida Andersson.
– Jag visste inte om jag skulle våga fråga, men bara måste, kommenterar Ida.
Och Linn Klintberg verkar inte ha varit så svår att övertala. Om varför hon fastnat för bluesmusik säger hon:
– Jag har inte haft något val.
– Men jag är inte nischad på det, även om det blir mycket jazz och blues.
Som gymnasist sjöng Ida Andersson mest jazz, fastän bluesen kändes närmare:
– Det var sångpedagogens råd, kanske för att jazzen är mer teknisk.
Och de landar båda under samtalets gång i det som ofta sägs om blues; det handlar mest om en känsla.
Artistbokningen är i full gång. Närmast som en självklarhet kommer Björn Persson bluesband, liksom även Ida Andersson band att uppträda. Sen blir det lite svårare att få ut något av arrangörerna. För allt är inte klart, trådar ligger ute, kontakter bearbetas och samordning med andra arrangörer måste ske. Jag ber ändå Ida Andersson lätta lite på förlåten om ett av de planerade huvudnumren:
– Det blir asfett, svarar hon.
Det tror jag säkert, men när jag vill veta mer hamnar vi i gissningsleken ”20 frågor”.
– Ung och extremt etablerad, säger Ida.
Jaha?
– En hon.
Och?
– En svensk artist.
Och med de ledtrådarna får jag, och ni läsare, tills vidare låta oss nöja.