Bokrecension.
Maja och hennes vänner
Larysa Denysenko/Masha Foya
Bonnier Carlsen, 2022
Maja som bor i Kiev berättar om sin skolklass. Sjutton barn i klass fyra och så Fröken Julia.
Om detta skriver författaren Larysa Denysenko i sin barnbok som kom ut i Ukraina 2017 med Krimkriget som fond. Insiktsfullt illustrerad av Masha Foya. Boken släpptes 12 april i år, översatt av David Szybek.
Larysa Denysenko skriver i den svenska upplagan ett rykande färskt förord om situationen i Ukraina fram till den 3 mars i år. Om barn som dödats och skadats. Ryssland som besinningslöst bombar. Sexton dödade barn och många skadade då. Vi vet att det fortsatt. För att inte tala om den traumatiserande flykten för miljoner.
Förordet skrivs i hallen där hon tagit skydd tillsammans med mamma och hunden. Flyglarmet går ideligen. Senare sitter hon i ett skyddsrum för att hjälpa sina föräldrar. Hon tänker att Majas klasskamrater också sitter i skyddsrum och ber. Ber att pappa skall komma hem efter patrulltjänst eller från krigsfältet. Tänker att kompisar hamnat på flykt till Stockholm, men att det inte var på det sättet de skulle möta sin favoritfigur ”Karlson på taket”.
Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina får så oändligt många konsekvenser i det lilla som vi inte tänker på. För kriget är alltid ett krig mot barnen. Barnen som inte startar några krig.
Boken blir till ett rop om barns rätt till skydd – barns rätt till liv och utveckling som det sägs i FN:s barnkonvention. Men vad bryr sig President Putin om den?
Barn vill leva i trygga och fredliga hem. Det vill ju alla. Kriget är ett gissel.
Denysenkos bok är inte bara en barnbok. Den är viktig för oss alla att ta del av nu. Att få insyn i barnens värld bakom det vidriga krigsmaskineriet.
Maja älskar sin skola och har en bästis som heter Sofia. För alla i klassen finns den kloka Fröken Julia som ofta säger att barn skall växa upp omgivna av kärlek, att det i varje familj skall finnas kärlek och respekt oavsett hur familjen ser ut.
När boken kom ut i Ukraina väckte den stor uppmärksamhet på grund av den utmanande synen på hur en familj kan se ut, att kärleken kan ha många uttryck och ansikten.
Och så blir jag berörd av slutbilden där Maja med sina två mammor svävar likt Chagall i sin konst.
Intäkterna av boken går till Unicefs arbete i Ukraina.