Marie Nilsson Lind med gänget svenska musiker, där många har blivit nära vänner efter inspelningen i Burgsvik i somras.
Sent i våras fick Marie Nilsson Lind telefonsamtalet och frågan som hon behövde några dagar på sig för att tänka igenom. Produktionsbolaget ville att hon skulle vara med som en av artisterna i årets upplaga av Så mycket bättre.
– Först tänkte jag att det var i någon slags minnesprogram över Ainbusk, och Josa – men jag skulle vara med som mig själv. Det känns som en ära att få vara med och det var skönt att få göra något utifrån den jag är nu, säger Marie Nilsson Lind och berättar att hon brukade se varje avsnitt tillsammans med systern Josefin, som också blev tillfrågad om att vara med innan hon gick bort.
När namnen på de andra artisterna presenterades för Marie skulle låtar att tolka snabbt väljas ut. Tiden var knapp och hon berättar hur hon checkade in på Grå gåsen i Burgsvik. Där väntade hela gänget av kända svenska musiker. Moonica Mac hade pyntat med blommor på hennes rum och ville lära sig prata gotländska.
– Jag trodde inte att någon skulle känna igen mig. Jag blev jättegod vän med alla och det var en så otroligt ömsint respekt. Vi hittade varandra och att dela tankar, rader och känslor i poesin och musiken blev så starkt, säger Marie Nilsson Lind.
Under de två återstående avsnitten av årets programserie fortsätter den känslostorm som redan har inletts. Möjligen med ännu mer känslor, när de återstående artisterna ska tolka varandras låtar.
Efter att ha sett nästan alla avsnitt genom åren checkade Marie Nilsson Lind in på Grå gåsen i somras. Oförglömliga minnen och vänner för livet tar hon med sig därifrån.
Att sitta vid middagsbordet i ladan och hela tiden berätta för en kamera och ett tv-team hur man upplever tolkningarna beskriver Marie Nilsson Lind som att ha varit med i en dokusåpa.
– Programmet bygger på att man ska uppleva och känna i bild. Vi var alla i samma situation och kände igen oss i varandras nervositet. Ibland blev det nästan rundgång på tårar, skratt och nerver. Det var fint och rörande. Musik går rakt in i hjärtat på en och när andra har tagit in ens låtar blir det så starkt, säger hon och avslöjar att hon visserligen har nära till känslor men ändå inte var den som grät mest.
Tillsammans med Micke Lyander och Lee Gotvik hoppas Marie Nilsson Lind göra fler spelningar. Hur stor efterfrågan blir efter medverkan i Så mycket bättre återstår att se.
Att pandemin ännu pågår gjorde sig påmint under inspelningen, där alla testades varje morgon.
– Det började med att man fick ett tops upp i näsan, fast man inte hade vaknat ens, säger Marie Nilsson Lind och berättar om effektiviteten i det stora teamet och hur alla artister fick repetera i största hemlighet för varandra, och bära hörselkåpor för att inget skulle avslöjas, innan framförandet.
Planen var att artisterna skulle ha återförenats i en spelning på Rival i Stockholm den 20 december, men corona har satt stopp.
– Dels har vi det i vårt eget läger och dels vågar inte folk gå ut, säger Marie Nilsson Lind och hoppas att återföreningen kan bli i vår istället.
Marie Nilsson Lind är ödmjuk inför den känslostorm som egna och andras tolkningar orsakade. Alla grät och kramades, berättar hon.
Hur livet blir efter hennes medverkan i programmet har hon svårt att förutse. Flera av artisterna som medverkat genom åren har dock fått en comeback och hittat ny publik.
– Naturligtvis är det kul om man når ut. Det finns en publik och en längtan efter Ainbusk och det jag har gjort, säger hon och berättar om den stora värme hon kände från publiken på Rondo nu i november med föreställningen En kväll för fader Allan.
Att få fortsätta blanda texter, piano och egna tolkningar på sitt eget sätt driver Marie Nilsson Lind.
– Med åren har jag fått en publik och jag kastar mig inte ut på något festivalrace precis. Jag har alltid tyckt om att det inte behöver vara så himla stort.