Carl Johan Gardell påpekar i sitt förord att boken vänder sig till läsare som gillar true crime-genren. I sitt researcharbete har han bland annat scrollat igenom cirka 25 000 gotländska lokaltidningar från 1920 till 2015.
Från det digra brottskartoteket har han valt ut fall som vållade stor uppståndelse i sin samtid.
I några av de olösta fallen kommer Carl Johan Gardell med egna teorier om vad som hänt och vem/vilka som är skyldiga. Namnpublicering är en intressant del i krimsammanhang. Ofta skriver Carl Johan Gardell ut namnen på inblandade men ibland får de alias, oklart vad som styr detta. Gotlandsbolagets tekniske chef, som stod i centrum för en omfattande muträttegång och som tog livet av sig i häktet, namnges exempelvis medan den livstidsdömde för dubbelmordet i Fröjel inte namnges trots att han framträtt i tv.
Gotlandstidningarna publicerar fortfarande endast undantagsvis namn på dömda personer trots att nätet medfört en uppluckring av synen på detta på många håll. GA namngav senast när Torbjörn Axelman öppnade eld på Brucebo, där GT valde att inte namnpublicera, ett fall som förstås finns med i boken.
Bland fallen återfinns också det som författaren tidigare ägnat en hel bok omkring, stölden av Havorringen (och förra gången även den därtill hörande brottsligheten med bland annat uppmärksammade bokstölder). Så kapitlet i den nu föreliggande boken får ses som en rejäl kortversion.
Han har fått med de flesta fall som borde vara med i den här typen av bok. Två från senare tid, som av olika skäl inte blev så omskrivna när de inträffade, varpamordet och masskjutningen i Stenkumla, trodde jag saknades helt eftersom det inte blev rättegångar. Men de doldes båda bakom den i sammanhanget ganska intetsägande rubriken, ”Mord och självmord”.
Författaren har förstås fått sovra hårt i urvalet. Ändå tycker man alltid att det saknas något fall som man själv upplevt. Nog borde det första fallet av skattplundring, där tre personer fälldes för grovt fornminnesbrott, varit med. Ett ännu unikt fall med ursprung i Gotlands mängder av och ofta värdefulla fornfynd, späckat med deckardetaljer och utan våldsinslag.
Carl Johan Gardell avslutar med fallet Rullstolsmannen. Den förste som dömdes för omfattande assistansfusk och som efter många turer utlämnades från Brasilien, där han begärt politisk asyl.
Som helhet är ”Brottsplats Gotland” en spännande, och till skillnad mot alla deckare i Gotlandsmiljö, verklighetsbaserad volym.
”Brottsplats Gotland. Mord, andra brott och skandaler 1920-2015” är utgiven på Romlid Förlag AB.