Nötknäpparen sätts upp av länsteatern och Gotlandsmusiken tillsammans med Kulturamas danslinje. Här syns en stor del av ensemblen: Förutom dansarna syns producent Matilda Werne, rekvisitör Jacqueline Iturralde Ulfsax, regissör Erika O'Neill, Gotlandsmusikens Erik Skagerfält och Dag Franzén samt länsteaterns Anna Jankert.
Den första december är det premiär för den gotländska versionen av Tjajkovskijs Nötknäpparen. Eftersom de första föreställningarna snabbt sålde slut har de lagt ut ytterligare tre föreställningar, som spelas fram till den 11 december.
– Vi gör det här på ett traditionellt, icke-traditionellt sätt. Vi har valt att göra den utifrån ett gotländskt perspektiv, där vi bytt ut Råttkungen mot Bysen och tennsoldaterna mot di sma undar jordi, säger regissören och koreografen Erika O'Neill.
Berättelsen utspelar sig under julnatten 1899 på en gotländsk prästgård. Här rustas det till julkalas med socknens kokamoror, som spenderat månader med slakt, julbak och inläggningar. Nu ska 1800-talet läggas till historien och en ny värld ska se gryningens ljus. Men skogens väsen, Bysen och de andra, varnar människorna.
– Vi har plockat in folktron, vilket passar mig som är en riktig folktro-nörd. För att göra den rättvisa har jag intervjuat gotlänningar och plockat in det de berättat, säger Erika O'Neill.
Själv kommer hon från Gästrikland och det här är hennes första uppsättning på Gotland.
– Det är en enorm produktion och en fantastisk satsning. Jag är överväldigad och otroligt smickrad över att jag fick frågan om att regissera på länsteatern, som är en supermysig, superöppen teater och en otroligt kreativ plats. Den är liten men stor i själen.
Det är däremot inte första gången Erika O'Neill gör Nötknäpparen. Som ung vuxen var hon med som dansare när en av de stora balettskolorna i Sverige satte upp den.
– Jag var med i två uppsättningar, sedan fick jag sparken. Läraren sa att jag var för tjock. Så när jag fick frågan fanns det ingen tvekan om att tacka ja. Jag vill ta tillbaka den och göra den till min egen.
"Det ska bli jättekul att uppträda på länsteatern, man har ju sett en del teatrar här", säger Mathilda Lundqvist, som är en av två gotländska dansare.
När GT besöker länsteatern i Visby innerstad håller Erika O'Neill i repetitionerna tillsammans med dansarna Elias Erixon Schärström, Menja Östby Jansson, Amanda Nieminen Norling, Emelie Karlsson, Stina Pettersson och Mathilda Lundqvist. Den sistnämnda är den enda gotlänningen i sällskapet men samtliga tillhör Kulturamas danslinje, som annars håller till på Visby dansskola.
"Gotlandsmusiken och länsteatern gör saker tillsammans som vi separat aldrig skulle kunna göra, men som när vi gör de tillsammans blir unika i Sverige", säger Dag Franzén (till höger), som står på balkongen där orkestern ska sitta. Erik Skagerfält (till vänster) står där harpisten ska vara.
17 blåsare från Gotlandsmusiken kommer att ge Tjajkovskijs musik nytt liv. De får sällskap av en harpist och en kontrabasist.
– Vi har omarbetat musiken för att passa oss blåsare, säger Erik Skagerfält och fortsätter:
– Det här kommer att bli extremt svårt, många timmars blås på våra läppar. Och vi kommer att vara på extremt litet utrymme. Men vi kommer att lösa det.
Musikerna kommer att sitta uppe på balkongen ovanför scenen, tillsammans med dirigenten Bo Wannefors. Harpan har dock fått en egen, liten terrass.
– Det är pampig och episk musik som kräver enormt av dansarna, säger Erika O'Neill.
Tretton dansare kommer att fylla länsteaterns scen.
Istället för klassisk balett kommer de att bjuda på en blandning av olika dansstilar, bland annat hiphop och jazz.
– Det blir mycket teatraliskt, inte bara ren dans. Det är fokus på berättelsen, säger Elias Erixon Schärström, som spelar Nötknäpparen.
Till skillnad från i originalet kommer han inte att vara pjäsens hjälte.
– Originalet är otroligt normativt, där lilla Clara behöver räddas. I vår uppsättning får Clara vara hjälten, vilket känns extra viktigt i dagens läge, säger Erika O'Neill.
Clara, flickan som tar hand om den trasiga nötknäpparen, spelas av Menja Östby Jansson.
– Det är så roligt! Jag är så tacksam att vi, som går utbildning, får vara med i något så här otroligt stort, säger hon.