Almedalen har som vanligt i år en uppsjö seminarier i vitt skilda ämnen. Antalet verkar dock ha minskat och förändrats från att de fackliga organisationerna hade många intressanta seminarier till att utbudet nu domineras av banker, finansinstitut, lobbyister och konsulter. De flesta av seminarierna innehåller knappast några nyheter och kommer att snart vara glömda.
Det finns dock ett lysande undantag och det avser ett seminarium med professor Michael Tåhlin. Det har rubriken ”Polariseringsmyten” och behandlar dagens dominerande föreställning bland ekonomer, politiker och allmänhet att i Sverige liksom i andra industriländer skapas det antingen bara högkvalificerade eller mycket lågt kvalificerade jobb. De tidigare goda jobben i arbetslivets mellanskikt försvinner. Arbetslivet ”Polariseras”
I seminariet visades att denna vitt spridda ”sanning” i verkligheten är en myt. Andelen lågkvalificerade jobb har minskat - inte ökat. Inkomstskillnaderna har ökat genom att framför allt de högsta inkomsterna drar ifrån. Men i seminariet visades att medelklassens utbildningskrav inte har sjunkit utan ökat över tid. Däremot har deras inkomster inte följt med deras ökade kvalifikationer.
Vad som skett är att industrijobben som dominerats av män minskat och i stället har kvinnodominerade servicejobb kommit. Enligt forskarna har detta inneburit att kvalifikationskraven ökat men eftersläpande gammaldags värderingar från industrisamhället tid skapat kvardröjande löneskillnader. Kvinnolönerna har därför inte följt med deras ökade kvalifikationer. Medelklassen försvinner inte men är underbetald.
Dessa nya fakta strider mot vad svenska ekonomer brukar hävda. Kvalifikationskraven har höjts i hela samhället - inte bara i toppen utan för medelklassen och även för de sämst betalda jobben. Förhoppningsvis leder denna rapport till helt nya slutsatser i hela världen när det gäller vilka de nya jobben blir.
Det som möjliggjort studien är Levnadsnivåundersökningarna. (LNU) Heder därför åt professor Sten Johansson som fullföljde 1960 talets stora låginkomstutredning genom att skapa LNU. Tanken var att inte bara inkomsten var viktig för välfärden utan också hälsotillstånd, utbildning, bostaden, sociala relationer och arbetsförhållanden Genom dessa mätningar upptäcktes och kunde dödas många myter i det svenska samhället.
Sannolikt kommer Tåhlins studie att förändra svensk debatt men också få effekter både bland politiker och forskare runt om i världen